Park Jimins Sister [BTS Fanfic]

Del 5

- Får jag bara göra en sak? Frågar Jungkook och innan jag hinner svara så kysser han mig.

- Hyemi kanske kan svara på det?

Jag sätter mig snabbt upp, för att finna mig själv sittandes, på en Historia lektion. Jag måste ha somnat.

- Vad var frågan? Frågar jag generat.

- Vad hette Sydkoreas 5:de kejsare? Frågar Mr. Chang.

- Jag... Jag tror inte att jag vet det... Säger jag och tittar ner i bänken.

- Det gör inget. Men nu så ska vi sätta igång med nästa kapitel! Slå upp sidan 375 i era böcker, så ska vi arbeta med en av Koreas dynastier, Joseon.

Jag stod vid skolans busshållsplatser och väntade på Jimin. Jag tittade stressat på mitt armbandsur och konstaterade, Jimin var sen. Hans lektion slutade för 5 minuter sedan, han borde vara här nu.

Jag fiskar upp min mobil ur min ryggsäck och ringer honom. Inget svar. Jag känner att stressen ökar, vi måste hinna med vår buss om vi vill komma hem innan klockan 5 ikväll.

Jag suckar och börjar småjogga mot den stora byggnaden som ska föreställa en skola. Jag tycker att det liknar mer ett slott än en skola.

Jag går mot våra skåp, men han är inte där. Jag går dit han hade sin sista lektion. Ingen där. Tillslut ger jag upp. Jag sätter mig med ryggen mot en vägg, nära skåpen. Och väntar. Jag vet själv inte vad jag väntar på. Jimin kanske.

Jag hör steg komma gåendes i korridoren, det är säkert bara vaktmästaren, tänker jag.

- Varför har du aldrig berättat!? Säger någon.

Jag tittar upp och ser ett bekant ansikte. Jimin. Jag flyger upp och kramar honom.

- Du anar inte hur orolig jag har varit för dig Jiminie! Mumlar jag.

- Varför har du varit orolig? Frågar han förvånat.

- För du kom inte när du slutade!! Vi har missat vår buss! Säger jag och släpper taget om honom.

- Men Jungkook drog med mig ner i skolans källare! Och så berättade han att du kunde spela piano bättre än pianoläraren! Hur länge har du tagit lektioner i smyg!?

Jag blir helt stum. Hur kunde han!? Jag sa ju att jag inte ville att Jimin skulle veta!

- Jag lovar att förklara allt, om du lovar och svär på att aldrig, ALDRIG, berätta för pappa! Okej? Säger jag.

- Självklart, Chefen! Säger Jimin och gör honnör.

- Jag förklarar på vägen hem, för vi måste gå.

- Vänta va!? Varför måste vi gå hem vi kan ju åka...

- Den bussen vi missat med en kvart? Säger jag irriterat.

- Oh... Säger Jimin.

- Kom nu Jiminie! Säger jag och börjar gå hemåt.

När vi gått en stund börjar jag förklara.

- Jag har alltid gillat när mamma brukade spela piano. Men när hon... Ja du vet, såfick ju vi inte hålla på med något som kunde påminna om henne... Så jag ville hålla mitt pianointresse hemligt. Så lova mig att du inte berättar för pappa!!

- Jag lovar, Hyemi. Jag lovar, men bara om du spelar låten du har gjort, Jungkook sa att den var bra...