Save Me! ~ O.M

P R O L O G

Allting började med ett samtal, ett samtal från Oscar.

De var den 3 April och klockan var strax efter 18 när min telefon började ringa, jag kollade på skärmen "inkommande samtal från, Älskling". Jag svarade och tryckte på högtalaren som alltid. Just idag var en dag då jag och Oscar, min pojkvän - inte skulle ses vilket innebar att eftersom att våran rutin på kvällarna vi inte sågs var att vi pratade i telefon, men samtalet vart allt annat än de jag hade förväntat mig.

Jag hörde en snyftning i telefonen precis innan jag skulle öppna munnen för att få ur mig ett hej, " hej älskling, hur är det?" Frågade jag med en orolig stämma. "Älskling? Jag vet inte vart jag ska börja men pappa har fått jobb." Började Oscar försiktigt för att sedan fortsätta, " och vi måste fl-lytta" sa han med en snyftning medan jag satt tyst i vad som kändes som en evighet. "Vart blir de den här gången?" Yttrade jag så försiktigt jag kunde, för att flytta var inget nytt i deras liv, det var ännu en gång dax för att förstöra den del av sitt liv som han byggt upp här i Stockholm där han bott de fyra senaste åren, vilket också är de stället de bott längst på.

"Har du tid att ses i kväll, eller har du träning? Vill inte ta allt på telefon." Mumlar Oscar fram i andra sidan luren, ignorerar min senaste fråga. "Eh ja absolut, eller asså jag har egentligen träning men den är frivillig och just nu är du så mycket viktigare än att skaffa nya blåmärken." Sa jag med en skämtsam ton på de sist nämnda då det är de Oscar jämt brukar skämta om att vi borde dansa mer och låta bli att rulla runt på golven och skaffa blåmärken.

Ett lågt fniss hörs från telefonen, som svar på de jag sagt. "Kan vi ses vid klipporna om en halvtimma?" Sa han frågande och jag enbart hummade ett "ses där".

-
Första kapitlet på min första bok.