Save Me! ~ O.M

K A P I T E L 2

De är tre dagar sedan Oscar åkte och allt fokus har legat på dansen för att distrahera tankarna vilket har funkat delvis det blir iallafall ett antal timmar på ett dygn där mina tankar inte kretsar kring honom.

Klockan har precis slagit 23 och jag ska kliva av bussen för att ta mig hem till mitt nu tomma hus då mina föräldrar åkt på affärsresa vilket innebär att jag har huset för mig själv i lite mer än en vecka. Bussen saktar in vid min hållplats och jag kliver av och ska precis ta upp telefonen för att byta låt när telefonen ringer och ett leende intar mina läppar när jag ser att de är Oscars kontakt som dyker upp på skärmen vilket får mig att snabbt svara.

"Hellu älskling, hur är det?" Säger hans ljuva stämma på andra sidan luren.

Början på vårt samtal får mig även att välja vägen mot klipporna och inte den hem då tanken på ett stort tomt hus får mig deppig.

"Det är väll bra med mig antar jag, klev precis av bussen, själv då hur är det i huvudstaden?" Fortsätter jag samtalet med och lyssnar på hans svar medan jag klättrar upp för klipporna och fram till våran, den där utsikten är som bäst ut över vattnet där man kan se ut mot horisonten vilket gör platsen perfekt för att studera alla solnedgångar men med tanke på att det bara är mitten av april så har solen gått ner för ett tag sedan nu men stjärnorna har börjat dyka upp på himmelen och speglar av sig i vattnet.

Vårt samtal har pågått i snart två timmar och tiden har bara flugit iväg och jag har börjat gå hemåt med Oscar fortfarande i telefon som sällskap på vägen hem. Hela samhället är så tyst och stilla och jag är glad att jag har Oscar att prata med inte för att mörkret skrämmer mig så mycket utan att allt är så tyst och stilla, visserligen en sak jag uppskattar väldigt mycket men som också kan bli rätt kuslig.

Jag går upp för våran grusgång mot huset och når snabbt ytterdörren för att sedan låsa upp den och kliva in. Jag trampar av mig skorna i hallen och springer sedan upp för trappan och in i mitt rum innan jag dumpar ner min tränings väska på golvet och slår mig ner på fönster brädet i mitt stora fönster och ser ut över våran brygga där vattnet ligger stilla.

"Älskling jag måste gå de börjar bli sent och dessutom borde du också ta och sova de är ju ännu senare hos dig." Säger Oscar lite beskyddande genom telefonen och jag bara hummar som svar för jag vill egentligen inte lägga på men klockan är närmare två och jag vill inte hålla Oscar vaken bara pågrund av mig.

"Okej godnatt då, älskar dig" mumlar jag och Oscar är snabb med att svara "godnatt älskling, saknar dig som fan du vet de va?" Säger han omtänksamt och jag säger upprepande till honom att han är saknad innan vi avslutar samtalet för denna kväll.