Rädda mig från dom

Rädda mig från dom Kpitel 34

~Alice's Perspektiv~

Det är Iris. Hon skriker saker som jag försöker låtsas som om jag inte hör.

-Ignorera, säger jag till Harry.

Emma är tyst och jag också.

~1 månad senare~

Idag är det skolavslutning. Jag är så glad. Tänk att få slippa Iris och de andra i några månader. Det är helt underbart. Äntligen!

Jag tar på mig en ful klänning som Clara köpt. Jag tar bara på mig den för att Omar tyckte den var så fin.

Jag tittar mig i spegeln. Jag ser en tjock tjej med massa ärr på armen. Ful är jag. Jag letar på en kofta som kan dölja ärren på armen.

-Vad fin du är, säger Harry.

-Nej, säger jag.

-Alice, är finast, säger Daisy.

-Men lilla gumman nu måste du äta mer. Så stor var inte klänningen när vi köpte den, säger Clara.

-Ähh, säger jag.

Vi sätter oss i bilen och kör mot kyrkan där skolavslutningen ska vara.

-Emma, vad fin du är, säger jag till Emma som jag ser utanför kyrkan.

-Dudå, säger hon.

-Jag hatar klänningar, säger jag.

-Men du är jättefin i den, säger hon.

-Tack, säger jag.

-Har du hälsat på Omar? Frågar hon.

-Nej, vart är han? Frågar jag.

-Där, säger hon och pekar på honom.

-Hej, säger jag till Omar.

-Hej, vad fin du är, säger han.

-Tack, säger jag och kramar honom länge.

Alla går in i kyrkan. Rektorn står och pratar och när jag hör orden "Nu är det sommarlov" så blir jag lycklig.

Omar ska vara borta länge för att han ska jobba. Jag har lovat att komma och hälsa på. Jag vill vara hemma nu när Harry är här.

-Jag kommer sakna dig jätte mycket, säger Omar.

-Jag kommer sakna dig med, säger jag och kramar honom.

Omar ger mig en puss och sen säger vi hejdå. När jag går ifrån honom så känner hur tårarna rinner ner från kinderna. Jag vill ju spendera sommaren med honom.

-Alice, ska vi åka och bada? Frågar Emma.

-Visst, ska vi ses vid stranden? Frågar jag.

-Japp, ses snart.

Jag börjar gå mot bilen. Clara och dom andra är redan där.

-Jag ska till stranden med Emma, säger jag.

-Okej, säger hon.

När vi kommit hem så tar jag på min bikini och sen tar jag på mig kläder över det.

-Jag går nu! skriker jag till Clara.

-Okej, säger hon.

Jag går ut genom dörren och börjar gå mot stranden.

-Hej, säger jag.

-Hej, säger hon.

-Är det varmt? Frågar Emma.

-Ja, hyfsat, säger jag.

-Okej, säger hon och springer i vattnet.

-Ska inte du bada? Frågar hon.

-Jo, snart, svarar jag.

När Emma kommer upp ur vattnet så börjar vi prata om sommaren. Emma är världens bästa och jag vet inte vad jag skulle göra utan henne.

--------------------------------------------

Jag har ingen inspiration just nu. Det är massa saker i skolan och det går i första hand. Jag ska försöka tänka på något som ska hända. Jag hoppas ni inte slutar att läsa bara för att kapitlet var dålig.

Puss och Kram sålänge❤️