Rädda mig från dom

Rädda mig från dom Kapitel 13

~Alices Perspektiv~

-Förlåt, säger jag sen så springer jag ut från huset.
Jag gillade ju Omar. Jag är bara så rädd att någon ska såra mig. Tårarna rinner ner för kinderna när jag springer hem. Jag slänger upp dörren till huset. Jag skriver en lapp.

"Förlåt mamma, pappa och Daisy. Jag har bestämt mig för att rymma. Det är ingen ide att ni letar efter mig. Jag ska långt härifrån. Men det finns en sak jag vill att ni ska göra. Lämna ifrån er Daisy. Hon har det bättre om ni inte tar hand om henne. Jag älskar er men jag kan inte vara kvar i denna stad längre"

Sen sprang jag mot tåget. Jag började bege mig mot Stockholm.

~Omars Perspektiv~

Hon bara sprang iväg.

-Vad hände? Frågar Ogge.

Jag berättade allt. Men vi var tvungna att skynda oss. Vi skulle till Stockholm för att träna.

~Alices Perspektiv~

Jag hade med mig en filt och tjocka kläder. Jag gick till en parkbänk, jag drog filten över mig sen dröjde inte lång tid innan jag somnade ute i kylan.

-Alice! Vakna! Skriker någon.

-Va? Säger jag och sätter mig fort upp.

-Alice, varför är du här och sover på en parkbänk, frågar Omar som tydligen är i Stockholm.

-Jag rymde, säger jag.

-Jag vill inte bo med mamma och pappa längre, säger jag.

-Förlåt för att jag sprang iväg innan, säger jag.

-Det är okej. Jag förstår om du inte gillar mig på samma sätt som jag gillar dig, säger jag.

-Jag gillar dig mer än en vän. Men jag är så rädd för att bli sårad, säger jag.

Han tittar på mig med sina underbara ögon. Hela han är helt underbar. Innan jag hinner tänka så pussar Omar mig snabbt på munnen. Även om det bara är en liten puss så blir jag helt överlycklig.

-Här i kylan kan du inte vara, säger han.

-Följ med mig till våran dans studio, säger han sen.

-Okej, säger jag.

Klumpen i magen blir större eftersom jag vet att jag ska träffa helt ny personer. Fan, jag kan inte göra detta.

-Jag kan inte göra detta, säger jag till Omar.

-Vad klarar du inte? Frågar han.

-Att träffa nya personer, säger jag.

-Jag förstår men du behöver inte vara orolig, säger han.

Vi kommer till studion. Jag hälsar på massa personer. Omar och restan av bandet börjar träna sina danser. Jag sitter på golvet. Efter ett tag så blir mina ögonlock tyngre. Sen somnar jag där sittandes på golvet.