Rädda mig från dom

Rädda mig från fom Kapitel 42

~Alice's Perspektiv~

-Alice varför rymde du? Frågar Omar som släppt taget om mig.

-Jag måste prata med dig, säger jag.

Omar hinner inte svara förens polisen kommer till oss.

-Emma, vi måste prata om din mamma, säger Polisen.

Emma och polisen går mot polisbilen och börjar prata.

-Vad måste vi prata om? Frågar Omar sen.

Jag vet inte hur jag ska säga det. Kommer han bli ledsen? Tankarna om London skrämmer mig.

-Jag ska flytta till London, säger jag tyst.

Omar svarar inte. Jag vågar inte titta på honom. Efter ett tag så inser jag att de andra killarna lämnat mig och Omar ensamma.

Jag vågar efter någon minuts tystnad titta på Omar. Han ser ut att vara chockad.

-Menar du allvar? Frågar han mig efter flera minuters tystnad.

-Ja, säger jag.

-Men varför? Frågar han.

-Ingen aning, säger jag.

-När flyttar du? Frågar han sen.

-Nästa vecka, säger jag.

Omar svarar inte utan ger mig en kram. Jag trodde han skulle bli jätte arg på mig.

Vi avbryts av polisen som säger att vi måste hem. Jag säger till Omar att jag ringer honom senare.

Jag vaknar av att någon knackar på fönsterrutan. Det är polisen. Jag måste somnat på vägen hem.

Polisen följer mig fram till lägenheten.

-Alice, är hemma! Skriker Daisy.

-Låt mig vara, säger jag till henne och springer upp till mitt rum.

Jag sitter på mitt rum i min ensamhet, tills det knackar på dörren.

-Kan jag få komma in? Säger Harry.

-Visst, säger jag.

-Varför är du ledsen? Frågar han.

-För att jag vill inte flytta ifrån Emma och Omar, säger jag.

-Men du kommer få massa ny vänner i London, säger han.

-Men fattar du inte ett skit eller!! Skriker jag.

-Lugna ner dig, säger Harry.

-UT HÄRIFRÅN!!!! Skriker jag.

Harry går ut från mitt rum. Jag kryper ihop till en liten boll och känner tårarna rinna ner för kinderna. Jag fattar inte varför vi ska flytta. Det är så idiotiskt.

~Nästa vecka~

Idag så flyttar vi. Harry har redan åkt och fixat med vår lägenhet.

Jag har pratat med Omar hela tiden. Han och Emma kommer senare för att säga hejdå.

Det knackar på min rumsdörr.

-Kom in, säger jag.

Dörren öppnas och där står Emma och Omar. Jag ger båda varsin kram.

-Måste du verkligen åka? Frågar Emma med gråten i halsen.

-Ja, säger jag.

Omar är mest tyst.

-Alice, vi åker om en halvtimme, säger Clara.

-Okej, säger jag.

-Vi måste väll säga hejdå, säger jag och känner hur tårarna rinner ner för kinderna.

-Hejdå min älskade vän, säger Emma.

Jag tittar på Omar. Han är inte glad. Han är riktigt ledsen.

-Hejdå, älskling, säger han.

-Jag älskar dig, säger jag.

-Jag älskar dig med.

Emma och Omar går hem.

Vi åker till flygplatsen. När jag stiger på planet så känner jag mig så jävla olycklig.

När planet startar så tittar jag ut genom fönstret. Först då inser jag hur hemskt dåligt detta är.

_________________________

Hur kommer det gå för Omar och Alice nu när hon flyttar till London?

Förlåt för att det inte kom något kapitel igår. Förlåt för att detta kapitlet blev väldigt rörigt.