Without you[m.g/2]

Begraving

Olivia
- "Hur känns det?" Frågade han medan jag kollade ner i marken och drog mina fötter i gruset.

- "Vet inte" Lämnade mina läppar och jag drog bak en hårslinga bakåt örat.

- "Ni tillbringade mycket tid ihop eller hur?" Frågade han och jag nickade, en ensam tår rann ner för min kind.

- "Vi var bästavänner" Hackade jag fram och bet mig själv hårt i underläppen föratt hålla tårarna inne.

- "Det var begravning igår?" Frågade han fast att han redan visste svaret, jag nickade och ännu en ensam tår rann ner för min kind.

- "Men du? Jag vet en sak som hjälper" Lämnade hans läppar, jag kollade upp på honom med ihop rynkade ögonbryn, han ställde sig framför mig med utdragna armar och jag la försiktigt min hand i hans.

- "Tror inget hjälper just nu" Sa jag när vi börjat lämnat gungorna och var påväg mot ån som låg bakom skolan.
- "Jo tro mig, det finns flera saker som hjälper"

Vi kom fram till ån och det började bli riktigt kallt så jag drog på mig min svarta hoodie som jag hade haft knytet runt höfterna. Han började gräva i sina fickor efter något, han drog ut och in dem men inget låg i fickorna.

- "Asså Noel det här känns bara onödigt" Lämnade mina läppar men Noel fortsatte att leta efter något "Jag borde gå hem" Men just då så fick han fram ett rött litet paket och i andra handen höll han i en tändare. Jag tog ett steg närmre Noel och han flinade sådär som han brukade göra, det flinet på minde om någon men jag kan inte komma på vem. Han öppnade upp locket och tog ut en cigarett.

- "Neej" Skrattade jag när han försökte sätta den i min mun, "Jag har lovat mam..." Noel avbröt mig med ett suck "Skit i vad du lovat din mamma, hon röker väll själv?" Jag särade på läpparna och han log nöjt, satte cigaretten mellan mina tänder.
Han tände på cigaretten och drog mig närmre honom så det fladdrade inombords, som att det var ett zoo inuti mig. Jag sög in röken och började snabbt hosta när rökan kommit in i mina lungor. Jag bakade bak några steg och spottade ut cigaretten. Noel gick närmre mig och höll om min midja.

- "Du lär dig men tänk på att inte andas in för fort" Log han, jag besvarade med ett leende och han kysste min panna.
Jag tänkte inte på konsekvenserna, Noel lovade ju faktiskt att det skulle hjälpa.

För när jag var med Noel så kändes det som vi känt varandra i minst ett år och så påminde han om någon jag känt förr, men vem? Det vet jag inte.
Men vem han nu påminde så gillade jag det.

Vill bara säga att du är så sjukt fin, vacker! Du klarar allt och just du är så stark.

Om du har många vänner, var glad för det! Snälla säg till dem hur mycket dem betyder för dig.

Själv så har jag inte så många vänner, knappast några.
Jag vet hur jobbigt det är att vara blyg eller hur jobbigt det är att inte passa in.
Men du är stark, du klarar allt!
Jag finns alltid här för dig, skriv till mig om det är något!!
Skriv till mig här på privat medellande eller skriv till mig på snapchat
Svarar alla
Puss, du äger