Becoming his queen

Kapitel 30

Obs!!! Detta kapitel kommer inte vara från Maries perspektiv!!
.............................................................

Marie somnade in i Sebbes armar. Han såg på henne. Hon var så vacker. Såklart skrämdes han ögonen ur sig för det som hände hemma i Sverige. Sakta lyfte han upp henne och placerade henne i säkerhet från striden. Nu var det dags att striden skulle få ett slut. Han sprang mot Luigis gäng. Samtidigt sköt Bo några män. Plötsligt insåg han att hans syster inte syntes till. Han sökte med blicken efter henne.

-Felix!! Vars är Marie!? Ropade han för att höras över skotten.

Felix kollade konstigt mot Bo innan han scannade av fältet. Men kärleken i hans liv syntes inte till. Hans blick lades på Sebbe som pratade med Luigi.

-Luigi, I need your weapon! Sa Sebbe allvarligt.

-Why? Frågade Luigi.

-Cause that little b*tch Marie took my gun and broke it somehow. She's dying behind that corner. I would like to kill her after all she have done to me, ljög Sebbe.

-Sure! here you go. I'm coming with you, sa Luigi och följde efter Sebbe.

Felix såg hur Luigi och Sebbe började röra sig. Han bestämde sig för att följa efter. När han svägnde in vid hangarens kant hörde han ett skott. Dödade Sebbe Marie!! Tänkte Felix panikslaget. Han hoppade fram och såg Luigis livlösa kropp ligga på marken. Sebbe stod framför hans kropp med en rykande pistol. Sebbes blick mötte Felix.

-Du...döda....Dödade du precis din chef? Frågade Felix förvirrat.

-Vi har inte tid! Marie ligger på andra sidan. Du måste föra henne till sjukhuset. Jag tar hand om trion! Sa Sebbe stressat.

Felix nickade och sprang mot andra sidan. Där låg en livlös Marie. Hennes ögon var slutna samtidigt som hennes bröst rörde sig något. Han sprang fram till henne och kände efter pulsen. Hennes puls var låg men hon var vid liv. Han lyfte upp henne i hans armar och sprang mot lastbilen. Självklart hade Felix förberett sig på något liknande. Så han hade med sig en läkare, Sam Bishop.

-Sam! It's Marie! Can you save her? Frågade Felix oroligt samtidigt som han la ner Marie på en bår.

Sam undersökte snabbt Marie. Hennes skador var livshotande men Sam hade sett värre. Han vände sig mot Felix.

-Give me an hour and she'll be fine, sa han självsäkert.

Felix nickade och lämnade sedan lastbilen. Samtidigt som Sebbe var framme vid trion. Smidigt utan att dra till sig deras uppmärksamhet ställde han sig bakom Emilia. Där greppade han snabbt hennes händer och sköt både Madison och Linora i bakhuvudet. Därefter riktade han ena pistolen mot Emilias tinning och pressade avtryckaren. Emilia föll från Sebbes armar och ner i marken. Han såg mot de döda kropparna som låg lite här och var. Hans blick mötte Gunvalds. Gunvalds blick var hård och visade ingen som helst tacksamhet. Men vad hade Sebbe förväntat sig från en av världens farligaste gäng ledare? Tindra glodde ilsket på Sebbe medans Cornelia var upptagen med att kasta granater lite här och där. Inte för att det skulle träffa nån. Utan för att distrahera det andra teamet. Sebbe dödade ledarna för hans gäng. Trots att Tindra hade högsta betyg i genom hela hennes skolgång kunde hon inte lista ut varför han skulle hjälpa dem.....om inte? Nä, ingen kan förändras så mycket! Han måste ha en annan plan! Felix la en hand på Gunvald som i princip dödade Sebbe med sin blick. Gunvald såg mot Felix som hade tårar i ögonen.

-Gunvald, Marie är döende. Hon hade varit död om det inte vore för k*khuvudet där borta! Sa Felix allvarligt och pekade mot Sebbe.

Gunvald gav Felix en granskade blick. Men Felix ögon ljög inte. Sakta sänkte Gunvald sitt vapen och började promenera rakt mot Sebbe. Utan minsta räddsla ställde han sig rakt framför Sebbe.

-Grabben! När jag fick höra om dig hemma i Sverige så ville jag ta kol på dig. Men du ska veta att min lilla prinsessa betyder allt för mig. Så jag förlåter dig.....nästan, sa Gunvald och slog till Sebbe. Nu förlåter jag dig helt.

Sebbe skrattade lite och nickade förstående. Han förtjänade det där slaget. Det finns en hel del som han gjort redan som ungdom. Men allt det dåliga började egentligen när Marie försvann för första gången. Det var då drogerna och allt började.

-Antar att jag förtjänar det där, sa Sebbe skamset.

-Du ska vara glad att det inte var Marie som slog dig, sa Gunvald.

-Vars är hon? Frågade Sebbe oroligt.

-Felix la in henne i lastbilen. Vi har en läkare med oss. Oroa dig inte. Hon kommer inte dö, inte på mitt pass.

Felix såg på när Gunvald pratade med Sebbe. Det såg ut att gå ganska lugnt till. Förutom att Gunvald slog Sebbe en gång.

-Om jag får ögonkontakt med honom så kommer jag spy, sa Cornelia bakom honom.

-Jag har svalt spya åtminstone 100 gånger sen gan dök upp här, Sa Felix utan att ta blicken ifrån Gunvald och Sebbe.

-Jag och Tindra går in till Marie, sa Cornelia och drog med sig Tindra till lastbilen.

Tindra lät sig dras med till lastbilen. Innanför såg dem en läkare fixa med Marie. Hans plast handskar var alldeles blodiga.

-You can't be in here, sa läkaren.

-Yeah!? Kiss my ass! She's our friend so we're not going anywhere, sa Cornelia kaxigt.

De hörde ett litet fnitter från båren. Alla tre sprang fram till Marie. Men hennes ögon var fortfarande stängda.