När två blir tre

85

Måndag 27 januari år 2025

Martins perspektiv

04.34

Jag gick in i barnens sovrum och tog upp Lea som låg och grät i sin spjälsäng.

Hej gumman vad är det, sa jag och kramade om henne.

Hon kändes varm, jag la ner henne på skötbordet och tog av henne blöjan och tog tempen på henne. Termometern visade 38.2 graders feber, jag stoppade in en alvedon i rumpan på henne och satte på en ny ren blöja. Jag tog upp hennes snuttefilt ur sängen och släckte lampan och gick in till mitt och Wiktorias sovrum. Jag la ner Lea i sängen och la mig bredvid henne. Wiktoria sov tungt, hon hade svårt att sova nu under graviditeten så jag lät henne sova. Lea låg och gnällde och kunde inte ligga stilla, jag la ner henne och låg och kliade henne på magen tills hon somnade.

06.21

Wiktoria vaknade och gnuggade sig i ögonen.

Godmorgon, sa hon.

Godmorgon, Lea har feber, sa jag.

Va hur mycket, sa hon.

38.2 hade hon halv fem imorse men har gett henne alvedon, sa jag.

Lilla skruttan, sa Wiktoria och höll i Leas hand.

Vi kan inte ta med henne på ultraljudet om hon är sjuk, sa jag.

Juste men Livia får inte heller vara på förskolan, sa hon.

Nej vi måste hitta barnvakt annars får du gå själv, sa jag.

Nej jag frågar Nathalie om hon kan ta dom en stund, sa hon och tog upp sin mobil och smsade Nathalie.

Vi kan låta Livia sova, sa jag.

Ja, sa hon.

Lea vaknade och började vrida och vända på sig, hon gnällde och satte sig upp och grinade.

Gumman vad är det, sa Wiktoria och tog Lea och kramade om henne.

Hon bara grät och hostade.

Älskling har vi hostmedicin för slemhosta, sa Wiktoria och satte sig upp med Lea i famnen.

Nej den tog slut sist hon var sjuk, sa jag.

Vi kanske borde kolla upp om hon har astma eller något för hon hostar väldigt ofta, sa Wiktoria och klev upp ur sängen med Lea.

Ja vi för kolla det, sa jag.

Wiktorias perspektiv

Jag gick ut till köket och fyllde en nappflaska med vatten och gick in till sovrummet och la ner Lea i sängen och gav henne flaskan.

Min mobil plingade till, det var Nathalie.

"Hej absolut vilken tid ska jag komma"

"Vi ska vara på ultraljud 14.30 så kom senast 13.30 men du får komma när du vill"

"Okej kommer typ då"

"Yes, tack" skrev jag och la undan mobilen.

Hon kommer senast 13.30 men asså du måste gå och köpa hostmedicin till henne, sa jag.

Ja jag går ner när dom öppnar, sa Martin.

Ja, sa jag.

11.12

Nej Lea still du måste ta medicinen så du inte hostar, sa jag.

Nej, skrek hon och grät.

Jo, sa jag.