När två blir tre

47

Fredag 24 juni år 2022

Wiktorias perspektiv

10.22

Vi åker nu, sa jag.

Ja lycka till hejdå, ropade mamma. Jag gick ut till bilen och satte mig, vi åkte mot Martins mamma.

11.28

Hej, sa vi och gick in.

Hej amoj, sa Livia.

Hej Livia vad stor du har blivit, sa Linnea.

Mm sto tjej, sa hon och sträckte upp armarna i luften.

Stor tjej ja, sa Linnea och skrattade. Vi tog av oss skorna och gick in till köket och satte oss, Livia satte sig i mitt knä. Linnea dukade fram lunchen hon hade fixat, lax potatis och sås. Jag skalade en potatis och delade den och en liten laxbit och la på Livias tallrik och tog lite sås och blandade ihop allt. Hon satt och åt och kladdade.

Meja, sa hon efter en stund.

Ska du ha mera mat, sa Linnea.

Mm, sa Livia och sög på sin sked. Jag tog en ny liten potatis och mosade till henne och lite lax och sås och blandade ihop så hon fick äta.

En stund senare...

Linnea satte sig ner vid matbordet, hon hade dukat av allting. Livia var kladdig.

Kom ska vi gå och tvätta oss medans farmor fixar fika, sa jag och tog henne och gick in på toaletten jag tvättade av hennes mun och händer och gick ut i hallen och tog det lilla kuvertet med ultraljudsbilden i och gick in till köket. Dom satt och väntade.

Ska du ge den till farmor, sa jag och gav kuvertet till Livia.

Mm, sa hon och gav Linnea kuvertet och satte sig i mitt knä.

Vad är det här för något, sa Linnea.

Dä mage, sa Livia jag höll för hennes mun så Linnea inte skulle höra.

Vad sa du, sa Linnea och öppnade kuvertet och tog ut bilden och såg jätteglad ut.

Dä bäbis, sa Livia och pekade på bilden som Linnea la ner på bordet.

Ska ni ha barn igen, sa hon och såg jätteglad ut.

Aa i november en liten tjej, sa vi.

Nämen gud vad roligt och en liten tjej till åh vad roligt, sa hon och Livia klättrade ner från mitt knä och gick över till Linnea hon tog upp henne och satte henne i knät.

Dä bäbisen, sa Livia och pekade på kortet.

Ja du ska bli storasyster, sa Linnea.

Mm, sa Livia.

Livia vart är bebisen, sa jag.

Mage, sa hon och pekade på sin mage.

Nej inte Livias mage, sa jag.

Pappa, sa hon och pekade på Martin.

Nej inte i pappas mage, sa han.

Mamma, sa Livia.

Ja i mammas mage, sa jag.

Mm, sa Livia och klättrade ner från Linneas knä och kom till mig, jag drog ut stolen lite och hon lyfte på min tröja.

Dä bäbis, sa hon och pekade på min mage.

Haha ja, sa vi och skrattade.

Tittut, sa hon och kollade in i min tröja.