Paus

20 0 0
                                    

Sabina knackade på dörren och jag öppnade. Hon hade med sig en familjepizza. Jag tog pizzan o h ställde den på bordet, sen så kramades jag och Sabina.

"Du förstår inte hur nervös jag varit för dig"sa hon och jag kände att hon skulle gråta

"Det är lugnt jag är hemma igen och allt kommer bli som vanligt"

"Jag vet inte vad jag skulle göra om han hittade dig"

"Nu gjorde han inte det och jag mår fint"

Sabina började gråta, jag släppte tåget och tittade på henne.

"Gråt inte din maskara rinner" sa jag och skrattade lite och det gjorde Sabina också

"Allt är bra och jag finns här så du behöver inte gråta"

Jag torkade bort hennes tårar med mitt finger. Jag kramade om henne och sen började vi äta pizza, all pizza gick åt som tur.

När klockan blev 8 så åkte mamma hem. Hon sa förresten att hon tyckte att jag ska vara hemma imorgon och börja på onsdag eftersom det varit så bökigt och ja ni vet. Så jag ska stanna hemma och jag ska nog åka hem till mamma då eftersom jag varit med Niklas och det inte varit världens bästa och sen kanske vi behöver bearbeta det här båda.

Nära dom åkt satte jag mig i soffan med Niklas igen.

"Jag åker hem imorgon så du vet" sa jag

"Okej"

"Sen undrar jag om du skulle vilja ta en liten paus???"

"Varför??? Vill du göra slut???"

"Nej ta det lugnt. Vi båda måste nog bearbeta det här och vi borde nog ta en paus fast inte länge"

"Hur länge??"

"Jag vet inte"

"Okej men lova att det inte kommer ta slut"

"Jag lovar"

"Bra"

Jag vet inte hur länge den här pausen kommer vara men det kommer absolut inte bli slut mellan mig och Niklas det vet jag för jag älskar honom.

Hatad 2Where stories live. Discover now