Story of my life (swedish The Fooo fanfic)

Kapitel 14♥

- Jag gillar dig...

O.M.G! Jag blir så himla glad inombords. Jag ler tillbaka och säger.

- Jag gillar dig med!

- Phue! Det var svårt! Säger han och torkar bort "svetten" i pannan samtidigt som han ler sitt underbara leende.

- Kom nu turturduvor!! ropar Ogge.

Vi smyger tillbaka till Ogge och Oscar. Oscar kollar ner på våra  händer och ser besviken ut.

- Okej, såhär är planen! börjar Ogge.

- Oscar och jag går och distraherar männen/killarna, jaaa... Ni förstår! Och då smyger ni in och letar efter Saga. Men var försiktiga! Vi vet inte vem eller vilka som kan vara där inne!

Alla nickar och dom smyger fram till männen. Oscar skjuter ett skott precis bredvid ett av männens huvuden, jag sätter snabbt händerna framför ögonen och känner att nån puttar mig försiktigt i ryggen, jag tar bort händerna och smyger in i huset med Felix tätt bakom mig.

- Du måste inte göra det här. viskar han i mitt öra.

- Jooo... svarar jag.

Vi smyger upp för trappan, det är mörkt i hela huset och det luktar mögel. Felix öppnar försiktigt en av dörrarna och jag känner igen rummet på direkten. Jag känner hur det blir svårt att andas, jag andas snabba, korta andetag.

- Ida! Hur mår du? frågar Felix.

Jag fortsätter att ta snabba, korta andetag och böjer mig framåt. Felix springer fram till mig och håller om mig.

- Har du en panikattack? frågar han.

Jag nickar smått och sätter mig ner på golvet.

- Ida! Ta det lungt! Andas sakta... säger han.

- Det går inte! Snälla hjälp!!! skriker jag samtidigt som jag gråter och sprattlar.

Jag känner en stor klump i halsen och håller precis på att svimma när jag känner Felix mjuka läppar mot mina. Jag andas genast lugnare och sitter stilla. Han släpper taget och kollar in i mina ögon.

- Bättre? frågar han.

- Tack... säger jag tyst.

- Vill du fortsätta? Jag kan ringa Oscar! säger han sedan.

- Mmm... svarar jag.

Vi ställer oss upp och är precis påväg att gå ut när vi hör röster utanför.

- Den där jävla bitchen har smitit!

- Det är bara en av dom kvar! Men du.... Du ska få ett litet uppdrag....

Jag och Felix står och lyssnar mot dörren och hör fotstegen sakta försvinna.

- Tror du att dom pratar om mig? viskar jag.

- Jepp... säger han och tar upp mobilen "Oscar" står det på displayen.

Han sätter mobilen mot örat och går sakta omkring i rummet.

- Mm... Bra! Nu! är det ända jag hör.

Han lägger på och går fram till mig.

- Oscar kommer hit om 5 minuter så stanna bara här, rör dig inte ur fläcken! säger han och smyger ut ur rummet.

- Men... säger jag och sjunker ner med ryggen mot väggen.