militarylove

kapitel ett.

Jag stod med näsan i mitt skåp i sökes efter något, vad jag sökte efter hade jag glömt bort. Jag bara stod och stirrade in i mitt skåp. Det var inte direkt det finaste och renaste men jag hittar det mesta.

Plötsligt får jag skåpsdörren på mig och jag kollade upp från mitt skåp och personen som gick in i mitt skåp. Det är en kille, han håller handen för huvudet och jag stirrar på honom och får fram ett: "Gick det bra?"Han svarar med en nick och rester sig upp. "Bara lite smått förvirrad," sa han sedan när han hade rest sig upp från marken. "Förvirrad?" Frågade jag och granskade ytterst snabbt. Han hade kortklippt hår med kortare på sidorna, svarta jeans och en enkel v-ringad tröja på sig med en svart munkjacka över och en liten silverbricka hängandes runt halsen i en kedja.

"Ja, förvirrad." Svarade han och kollade sig omkrig. "Vet du möjligen vart fan," han avbröt sig och kollade på sitt papper som han tog upp ur fickan. "Vart Mr. smiths klassrum ligger?" Frågade han sedan och jag nickade. "Det ligger korridoren neråt och sedan den svarta dörren åt höger." svarade jag och han nickade. "Tackar för hjälpen." sa han innan han gick iväg åt fel håll och jag skrattade. "Neråt inte uppåt," sa jag och han reagerade och vände sig om. "Det visste jag väl." svarade han och bytte hål och log ett: "jagharinteenjävlaaning" leende och gick sedan neråt korridoren.

Jag tog ut mina böcker ur skåpet, låste skåpet och gick åt det andra hållet i korridoren. Jag gick in till min klass och satte mig där jag brukade sitta, i mitten av klassrummet. Inte längst fram, inte längst bak, man såg bäst ifrån där jag satt och det var bra för att det var enklare att dokumentera vad läraren sa.

lektionen tog slut och det blev dags för "rast" eller vill säga "springa till din andra lektion" som jag valde att kalla det. Jag sprang igenom korridoren och denna gång in i en skåpsdörr. Har du blivit som snubben imorse eller? Jag ramlade ner, ner på golvet och ägaren till skåpet kollade fram.

"Nemen, Hej!" sa killen och skrattade. "Ja hej." Svarade jag och ställde mig upp från golvet. "Förlåt jag glömde att presentera mig förut." Sa killen och sträckte fram sin hand mot min. "Luke." Sa han medans vi skakade händer. egentligen hatade jag att göra det. "Sam."svarade jag och vi båda slutade med att skaka hand. "Och jag antar att sam är en förkortning av?" Frågade han sedan. "Samantha." svarade jag hastigt. "Men kalla mig inte det, är du snäll." Sa jag sedan. Han skrattade lågt och nickade sedan. "Det var trevligt att träffa dig samantha men nu måste jag gå." Sa han och stängde skåpet medans han höjde ena handen i en hejdå gest. "Lyssnade du ens på vad jag sa?" Frågade jag honom sedan. "Ja, men ditt hela namn passar dig bättre." Svarade han och gick iväg. 

Han hade några seriösa problem att lyssna. Jag hade precis, specifikt sagt till honom att inte kalla mig Samantha och då istället kalla mig Sam. "Idiot." Muttrade jag efter ha borstat av golvdammet som hade kommit på mina vita leggins. Jag rättade till min tröja och gick vidare till min andra lektion.

A/N: HejHej, tove här! hoppas ni tycker om min nya berättelse. Lägg till den i erat biblotek och rösta så är ni bäst!

QOTD: vad är din favorit hårfärg på tjejer/killar ovs? Min är nog svart eller rött för att. Jag vet inte XD xoxo tove.