Åren går och familjen White har återhämtat såg väldigt bra sedan odjurs attacken, Luna har blivit äldre och nu är hon 5 år, det är den 5 oktober 2004, Luna sitter med sin familj och kollar på tv, någon barnfilm för Lunas skull.
Luna kravlar sig ur soffan.
- vart ska du gumman? Frågar Melinda
- på potta. Svarar Luna och biter på sitt pekfingers nagel.
- okej. Klarar du att gå själv?
- mmmh. Ler Luna och skuttar glatt iväg fast inte till pottan. Utan till sitt kramdjur på sitt rum, kramdjuret är 1 meter lång och nästan en halv meter hög, det föreställer en varg. Melinda och Stefan säger att hon inte ska hålla på med den eftersom vargar är dåliga och dumma men Luna bryr sig inte hon älskar varg kramdjuret, hon somnar sött som en varg valp vid kramdjuret.
~Stefans pers~
Luna har varit borta länge nu. Jag suckar.
- jag går och kollar till Luna. Säger jag och kollar på Melinda som givetvis inte hörde eftersom hon slumrar sött.
Jag kysser henne på munnen reser mig upp och går mot toaletten, jag hör ett ljud får hallen, det måste va Luna.
- Luna. Är det du? Inget svar. Luna? en kal kår kryper längst min rygg, hon måste busa med mig, men detta känns inte rätt.
Jag kommer ut i hallen, det är tyst, stilla, det är helt tomt. En smäll kommer från fönstret. Jag hoppar till och glor på fönstret. På fönstret har någon skrivit "jag är här" nån måste ha skrivit det med en kniv eller något annat vasst för att det är som en repa.
Jag går sagta fram o kollar ut. Stelnar till. Utanför står ett frustande stort monster, de stora vassa klorna ner i marken och krafsar mot sten platan det hemska ljudet som får varenda människa att rysa av obehag. Monstret tar satts, men jag vänder mig om och springer mot Melinda som slumrar i soffan, jag smäller igen vardagsrums dörren, Melinda vaknar och kollar chockat men undrade på mig.
- den är här! Monstret du såg för några år sen! På bensinmacken!! Hyperventilerar jag i ren panik. Jag hör hur glaset spräcks i hallen jag puttar en byro framför dörren sedan springer jag in i Lunas rum, där jag finner henne sovandes helt omedveten om vad som pågår. Jag bär upp henne men vägrar släppa taget om gosedjurs vargen så jag sprang ut till Melinda som kollar skräckslaget på dörren som dunkar och som håller på att gå sönder.
- vad ska vi göra?!? Snyftar Melinda fram i ren panik.
