Unforgettable love

Kapitel 28

Leos perspektiv

Jag rykte i handtaget till caféet. Det var låst, vilket kändes tryggt så inte Simon kommer in igen. Alice kollade upp mot mig med ett leende. Hon gick fram och låste upp dörren.

"Hej, kaffet är klart om några minuter." Sa hon och gick in i caféet igen.

"Det är inte därför jag är här." Sa jag och stängde dörren.

"Vad är det som har hänt?" Frågade hon oroligt och vände sig om.

"Berätta du! jag vill veta varför du inte berättade om Simon."

"Klart hon skulle berätta" muttrade hon fram.

"Det var inget jag hade lust att prata om." Hon gick runt disken och började fixa med kaffemaskinen.

"Inte lust att prata med mig om?" Förtydligade jag. Hon nickade.

"Det var en otrevlig situation men jag driver ett företag där otrevliga situationer kan förekomma." Hon vände sig om.

"Och hur många gånger har det hänt att en kund fångat in dig och tafsar på dig?" Förtydliga jag.

"Jag vill inte se mig som fångad och hjälplös. Det var mitt fel från början ändå, jag öppnade dörren." Sa hon och kollade ner i disken.

"Varför gjorde du det?" Jag höjde rösten lite.

"Jag vet inte, det var bara en reflex. Inte tänkte jag att han skulle klänga sig på." Jag förstår inte hon inte tycker det här är allvarligt.

"Klart han skulle klänga sig på, det är fan det enda han gör med dig." Hon suckade.

"Ja, så facit i hand skulle jag inte släppt in honom. Och det kommer jag aldrig göra mer. Jag sa åt honom att aldrig komma tillbaka. Men jag tycker inte Kate skulle springa runt och berätta för alla. Jag har klarat mig själv bra de senaste åren. Jag behöver inget extra skydd bara för att du är här." Jag blev sårad över vad hon sa. Jag tycker det är självklart att man ska ta han om varandra.

"Är man i ett förhållande tar man hand om varandra Alice. Och man berättar när något skrämmande händer." Hon möte mina ögon.

"Ja självklart det var inte så jag menade. Ärligt talat Leo. Det känns som du gör det till något värre." Jag suckade.

"Gick Simon när du bad honom?" Hon kollade ner i disken.

"Nej"

"Slutade han tafsa när du bad honom lägga av?"

"Nej, men han kommer aldrig hit igen, jag har sagt det till Eric och Kate vet om det." Det sved till.

"Så du berättade för honom och inte mig " Hon skakade ivrigt på huvudet.

"Nej, jag sa bara att han var oartigt och att han inte skulle släppa in honom. Men vet du vad det här handlar inte om dig utan mig." Hon plockade och fixade något på disken för att ha händerna i arbete.

"Alice det handlar om oss, om tillit" Hon slängde armarna i sidorna.

"Du är den sista personen att snacka tillit med. Du vet att jag har svårt att lita på dig men att jag släpper mer och mer. Något jag aldrig trodde jag skulle göra. Jag sa väll inte till dig för att jag inte ville du skulle bli argt och slå ner honom och att det bli en så stor sak sv det hela. Att något nytt drama börjar. Jag vet hur jag ska hantera honom nästa gång." Jag förstår inte hur hon inte kan tycka den här situationen är mer allvarlig. Ska hon bara släppa allt?