Break through | h.s -swedish

Kapitel 55

Evelyn's perspektiv:

När vi klev in genom hotelldörren så släppte Harry bomben. Jag såg hur irriterad han var, om det var på mig visste jag inte. Bara av att stå en meter ifrån honom fick min kropp att bli iskall och stel.

Skorna sparkade han av sig, rakt in i väggen, vilket lämnade en sandig blöt fläck på den vitmålade väggen. Jag suckade och såg på hur han försvann längre in i rummet, raka vägen mot sängen. Kvar i hallen stod jag och väskorna som vi hade fått hjälp med att bära upp till rummet. Till en början envisades jag om att ta min väska själv, jag tyckte lite synd om killen som skulle bära dem annars, men tillslut övertygade han mig om att det inte var några problem och att det faktiskt var hans jobb, så jag kände mig bara fånig. Särskilt när Harry irriterat betraktade mig.

Försiktigt närmade jag mig sängen där Harry låg, hela tiden med uppsikt över hur han skulle reagera. Han låg på mage med ansiktet mot mitt håll och när han såg mig suckade han till besvärat.

"Harry, vad är det med dig? Du verka så-", sa jag så mjukt och lugnt som möjligt innan han kapade min mening.

"Jag behöver sova, lämna mig ifred.", muttrade han. Jag nickade och backade undan igen. Vad är det med honom?

Jag gick in i badrummet och började tappa upp badkaret med vatten. Min kropp var stel efter resan och jag behövde rensa huvudet på tankar. Harry var inte särskilt trevlig att prata med vid det här laget.

Samtidigt som badkaret fylldes hämtade jag min bok ur resväskan. Den skulle hjälpa mig koppla av och fördriva tiden. En snabb blick mot en nu sovandes Harry, därefter steg jag in i badrummet igen.

Vita mjuka handdukar, morgonrockar och till och med tofflor låg bredvid handfatet. Hotellets logga och namn var broderat med en guldig tråd över ena bröstet. Nyfiket strök jag mina fingrar över tyget och blev positivt överraskad när de var mjukare än jag hade förväntat mig.

Jag tog av mig alla kläder och hoppade i badkaret som var fylld med hett vatten och rosendoftande badskum. Ett djupt andetag fyllde mina lungor till bredden. Med en gång kände jag mig mer avslappnad och lugn inombords.

Boken jag läste gjorde mig helt uppslukad. Klockans visare verkade snurra i dubbel hastighet, om inte mer, för när jag tittade upp hade drygt en timma redan flugit förbi.

Dörren till badrummet öppnades och jag sjönk ner lite längre under den bubbeltäckta vattenytan. Jag mötte Harrys blick och ett ansträngt leende från hans sida visade sig. Han kom fram till mig, stirrade ner i vattnet och sedan på mig.

"Dom kommer säkert fråga om oss idag. Vill du gå ut med det?", sa han tyst och la armarna i kors. Först förstod jag inte vad han menade, men när jag tänkte efter så är relationer ett stort samtalsämne i intervjuer. Frågan skulle säkert komma. Rädd för att falska och elaka rykten skulle sprida sig, nickade jag. Ett svagt leende prydde nu hand läppar, denna gången ett äkta. Han lutade sig över mig och placerade en mjuk kyss på min panna. "Jag har en överraskning till dig sen, Lou kommer om några timmar."

"Överraskning?", sa jag chockat. Han skrattade till och nickade stolt. Oj, humöret ändras snabbt. "Vadå för överraskning?"

"Det kan jag ju inte säga.", sa han och började gå mot dörren. "Ses snart!", hörde jag innan dörren ut till korridoren stängdes igen.

Överraskning? Lou? Vad har han nu hittat på?

• • •

"Wow, Lou, jag vet inte vad jag ska säga... Tack så mycket!", sa jag och vred och vände mig i spegeln. Lou hade satt ihop en supergullig men fortfarande bekväm outfit inför ikväll. En svart stilren playsuit kombinerat med armbandet och halsbandet Harry gett mig för ett tag sedan. Håret var uppsatt i en perfekt messy bun och sminket var diskret. Precis lagom mycket.

"Du behöver inte tacka, det var bara kul att få hjälpa till! Hoppas du får en underbar kväll nu, Harry verkade så uppspelt efter intervjun.", sa hon och log stort mot mig.

"Tack, jag är så nervös.", sa jag och bet mig osäkert i underläppen. Lou tittade på mig genom spegeln.

"Det kommer gå bra, jag lovar.", sa hon och la en stöttande hand på min axel. Jag nickade och strök händerna över det svarta playsuittyget. Armbandet Harry gett mig glimmade till och fick det genast att pirra till i magen.

Jag vände mig om och gick bort mot sägen för att se efter om någonting dykt upp på skärmen under stunden Lou hade fixat till mig. Den låg borta på ett litet bord bredvid sängen, sängen som lilla Lux utmattat slumrat till i efter att ha röjt runt i rummet rejält och vänt upp och ner på det mesta i sin omgivning. Jag log åt den lilla flickan ochtittade sedan bakåt mot Lou som stolt beundrade sin lilla prinsessa sova. En varm känsla spred sig i kroppen.

Tänk att en dag kanske jag skulle sitta i samma sits som Lou. En perfekt familj fylld med kärlek. Att se en mamma vara så lycklig över sitt barn är bland det oslagbara. Att se barnet le tillbaka, skratta sitt underbart glädjespridande skratt och bara vara omsvärmad av lycka gjorde mig lycklig.

Jag hjälpte Lou att packa ihop hennes grejer igen. Hon sa att jag absolut inte behövde hjälpa till, men det var det minsta jag kunde göra för henne. Under tiden jag la de sista prylarna i väskan, lyfte Lou upp Lux. Hon sov fortfarande, huvudet hängde tungt på Lous axel.

"Hej då.", viskade jag innan jag stängde dörren efter dem. Nu var det bara att vänta.

Harry's perspektiv:

Så fort jag steg in genom hotellentrén kände jag hur kroppen fylldes med värme. Äntligen skulle jag få lite tid med den jag älskar mest av allt.

Hela dagen har en stor svärm av folk jagat frågor. Nu tog det stopp utanför dörren för dem. Det var nu jag kunde andas ut, slippa gå på helspänn. Hela dagen har jag oroat mig över hur det skulle bli när vi väl bekräftade påståendet om att vi har ett förhållande. Olyckligtvis gick nervositeten ut över någon helt oskyldig.

Jag tog hissen upp till våningen vi bodde på och strosade fram genom korridoren. Väl utanför dörren stannade jag upp en kort stund, tog ett djupt andetag och öppnade sedan dörren med hjälp av mitt nyckelkort.

När jag kom in i rummet var det knäpptyst till en början, men kort därefter hörde jag lätta springande steg över parkettgolvet. Evelyn uppenbarade sig framför mig. Hennes playsuit satt helt perfekt på henne, fortfarande hennes enkla stil. Den visade upp hennes långa fina sommarsolbrända ben.

"Wow...", var det enda jag fick ur mig. Hon tog ett kliv närmare och la sin hand i min. En stark våg av värme fick hela min kropp att smälta från hennes beröring.

"Ska vi gå?", sa hon ivrigt och log brett. Jag kunde inte låta bli att stirra på hennes läppar.

"Mhm...", mumlade jag och bet mig behärskande i underläppen. Hon kom på mig och strök sitt finger över mina läppar.

"Åh Hazz, kom nu.", sa hon och gick mot dörren med min hand i sin. Hon befann sig inte långt ifrån mig, men genast placerade jag min hand runt hennes midja när jag lyckats komma ikapp henne. Ett underbart fnitter spred sig i korridoren.

Vi mötte Liam i korridoren. Han tittade på oss och skakade skrattandes på huvudet. Hans blick speglade ett 'lycka till'. Tacksamt log jag mot honom innan jag återvände all uppmärksamhet mot Evelyn.

Försiktigt strök jag min hand över hennes rygg. Ivrigt vandrade den neråt, men blev stoppad på vägen av ett grepp runt handleden. Jag tittade upp och mötte Evelyns blick. Hon skakade lätt på huvudet innan hon släppte sitt tag.

"Ah-ah, bort med tassarna.", viskade hon. Hennes ord fick det att rusa fortare inom mig, kanske skulle jag släpa tillbaka henne in på rummet och visa henne vem som bestämmer en gång för alla?

Hej! I'm back, haha! Jag undrar om jag sovit i flera dagar i sträck, det var ju nyligen måndag? :o

Jag har tyvärr inte tillgång till min dator (den har seriösa problem, ugh...) och jag vet inte om man kan dedicera via mobilen. Kan man det? För jag kan inte i alla fall, haha! Eller så hittar jag det inte bara. Så så fort jag får min dator ska jag dedicera. :)

Nu börjar gymnasiet på måndag, aaah! Så nervös! Får se hur det går :o

Rösta och kommentera gärna, det betyder allt hörni! Puss på er :3 <3

- Chirinne xx