I know you want me

Kapitel 9

Jag satt i soffan och var jävligt förbannad över att Nathan ens vågade skrika på mig som han gjorde. Han kan gå och döööööööööö.

Klockan blev 15:00 och jag gick till mitt skåp för att möta Wilma.

" Hej ska vi dra eller?" sa Wilma med ett leende

" Ja visst" sa jag 

Vi började gå hem mot Wilma och på vägen dit kunde jag inte få bort skuldkänslorna över att jag hade börjat skrika på honom. Men det ger honom faktiskt ingen rätt att säga åt att jag ska dra åt helvete.

 Jag hade tänkt så mycket på det så jag hade inte ens märkt att vi hade kommit fram till Wilma och Nathans hus, detta kommer bli sååå stelt. 

Vi kommer in i huset och jag ser redan nu att Nathans skor är vid ytterdörren. Vi är på väg till Wilmas rum när dörren till Nathans rum öppnas .

 Ut kommer Nathan och han skulle precis säga hej men gick bara förbi till vardagsrummet istället. Jag och Wilma gick till hennes rum och bara snackade i en hel timme. 

" Du vet killen i 3an?" sa Wilma

" Vem?

"Han som har brunt hår och isblå ögon" sa hon

 " Jaha han " 

" Han är sååååå snygg" sa hon med en drömmande blick

" Jaja, jag är törstig "

" Det finns is te i kylen" sa hon

Jag reste mig upp ur hennes säng och gick ner för trapporna till köket för att hämta dricka. 

Jag kommer fram till kylen och öppnar den. Det tar jävligt lång tid att hitta drickan eftersom att Wilmas kylskåp är större än min framtid. 

" Is ten är nere vid högra hörnet" sa någon helt plötsligt

Jag vänder mig om och tänkte tacka men jag ångrade mig direkt när jag såg vem som stog bakom mig. Nathan.....

Jag vände mig bara om och tog drickan till bordet utan att säga något. 

" Inget tack?" säger skitungen Nathan

" Skulle jag inte dra åt helvete för 1 timme sedan?"

" Du vet att jag inte kan kontrollera mig när jag blir arg" sa han

" Hur skulle jag kunna veta det?" sa jag. Jag vet hur han blir när han blir arg men jag ville inte att det skulle se ut som att jag var en stalker som vet allt om Nathan Scott.

" Du sorry för det, jag tänkte mig inte för vad jag sa" sa han med en röst som lät full med skuldkänslor

Jag gick till skåpet för att ta 2 glas men glasen stog så högt upp och jag är ju lika kort som en dvärg. Jag ställde mig på tå för att nå men jag känner att Nathan ställer sig bakom mig och tar 2 glas åt mig.

" Jag gissar på att Wilma också ska ha" sa han med ett leende

" Ja, tack" sa jag med ett leende

" Lugnt" sa han och försvann ut ur köket

Hej alla, tack för att du läste. Vi ses i nästa kapitel då händer det grejer......

XOXO Ena-Braveheart💕