I know you want me

Kapitel 30 (epilog)

7 år senare ....

I New york

"Nathan, kan du hjälpa mig med flyttlådorna hon är igång igen!" säger jag och andas djupt och in

"Är pappas lilla tjej en bråkstake?" säger Nathan och känner på min mage där vår lilla tjej sparkar plötsligt knackar det på dörren och Selly kommer in. 

"Bella are you sure that you are okay, you dont think that the baby is maybe on her way?" frågar Selly

"I dont know, it really starts to hurt" säger jag och håller för magen

"Get in the car while i get the bag from upstairs" säger Nathan och springer upp till åvanvåningen medans Selly hjälper mig till bilen

Allt känns lite suddigt och det ända jag kan tänka på är smärtan. Selly håller i min hand medans Nathan kör som en galning till sjukhuset. När vi väl är framme så hjälper båda mig in till sjukhuset. 

"She is about to give birth!" skriker Nathan och direkt kommer det barnmorskor med en säng som dom lägger mig i

Allt snurrar och smärtan är obeskrivlig, känslan av att ge upp är väldigt frestande. 

"Nathan, jag kommer inte klara det" 

"Du är den starkaste människan jag har mött, tänk på vår framtid med ett barn i ett ny renoverat hus i New york. Tänk på att se barnet växa upp och vara med om det första steget, första ordet, första dagen på high school och mycket mer. Du kommer klara det här älskling och jag kommer alltid finnas här vid din sida" säger han när vi kommit in på rummet och tar och håller i min hand

"Jag älskar dig"

"Jag älskar dig mer" säger han och lägger en puss på min panna

"Nu kommer det igen!" säger jag när en verk kommer

2 timmar senare.....

"Bebis skrik"

"Grattis mrs och mr Scott ni har fått en liten tjej" säger en barnmorska och ger mig barnet som jag tar emot och  lutar mot mitt bröst samtidigt som jag håller i henne

"Du är så fin" säger jag och det bara rinner glädjetårar ner för min kind

"Ja det är hon verkligen" säger Nathan och kramar om mig

"Vad ska hon heta?" frågar Nathan

"Hon ser ut som en Lexi, Lexi Scott"

"Lexi" säger Nathan och smakar på namnet

"Lexi får det bli, vår lilla bråkstake" säger Nathan och vi båda skrattar.....

Detta var då epilogen och som ni ser så är det skrivet på engelska, jag har tänkt att göra en uppföljare men min fråga är om dialogerna ska vara på engelska eller om allt ska vara på svenska? Let me know

XOXO Ena-Braveheart💕