Exempel 66

Del 1

Gråa vägar, grå säng, gråa gardiner, grå bokhylla och en stor vit spegel. Det var mitt rum. Jag bor tillsammans med min familj i en villa på Södermalm. Spegeln som hänger på vägen visar allt som är fel, den visar allt som är fel på mig. Mina korta lite för tjocka ben, min bleka alldeles för runda mage, mitt blonda slitna hår som hänger ner över mitt runda ansikte. Utöver det kläds min allt för fula kropp av ett par blå jeans, en vit stickad tröja och ett par vita skor. Så här kunde jag stå ibland, framför spegeln och bara synka mig själv. Jag bröts ur mina tankar av att alarmet på min mobil ringde, som det alltid gör vid den här tiden på morgonen. Jag sätter på mig en svart jacka, tar min mobil i handen och går ner till köket för att säga hejdå till mina föräldrar innan jag gick iväg mot bussen som skulle ta mig till skolan. De är rätt vanliga mina föräldrar. De träffades på högskolan, utbildade sig till advokater, gifte sig, sen fick dom mig och nu bor vi här i vår lägenhet och lever ett helt normalt familjeliv.

När jag kom fram till busshållplatsen hade bussen redan kommit så jag gick på och hälsade artigt på busschauffören som gav mig ett genuint leende medan jag blippade mitt busskort och gick vidare in i bussen. Jag satt mig på en ledig plats och satt i mina hörlurar i öronen och lät musiken strömma ut ur dom hela vägen fram till skolan. Väl framme gick jag ut ur bussen och började sakta gå över skolgården fram till de stora gråa dörrarna som ledde in till skolan. Jag kände blickarna bränna på mig när jag gick i den långa korridoren på väg mot mitt skåp. Jag stannar tvärt och drar jackan tajtare runt kroppen när jag ser det. Framför skåpet stod en lång gestalt som lutade sig mot det medan den pratade med två killar som stod bredvid. Jag gick fram och harklade mig försiktigt så att gestalten skulle vända sig om, vilket var precis vad den gjorde. De isblå ögonen som ramades in av skarpa ansiktsdrag mötte plötsligt mina. Gestalten hade blont lite halvlångt hår med lockar som låg tryckt bakom öronen. En grå hoodie och svart slitna jeans kläde även kroppen på gestalten som nu stod och tittade lite frågande på mig. De två killarna som innan stod bredvid hade nu gått iväg och jag stod där ensam framför gestalten som jag nu identifierat som en kille. En suck lämnade plötsligt hans läppar medan han gav mig ännu en frågande blick.

- Eh det är mitt skåp typ. Sade jag osäkert och pekade på skåpet han fortfarande stod lutad mot. Han flyttade sig sedan lite åt sidan medan jag försiktigt öppnade det. Han stod dock bara kvar och kollade på mig medan jag tog ut böckerna jag skulle ha till lektionen. Sakta smällde jag sedan igen skåpet för att gå iväg till lektionen. Jag började gå iväg när jag känner hur någon tar tag i min arm och sakta vänder mig om.

- Vänta, hur kommer det sig att jag aldrig sett dig innan? Frågade killen som innan stod lutad mot skåpet. Jag gav honom en frågande blick medan jag funderade över varför han brydde sig om mig över huvud taget.

- Jag tar väl inte så mycket plats antar jag. Svarade jag osäkert och tittade ner på mina fötter.

- Men vad är ditt namn då? Jag kan inte ha missat någon så fin som dig. Sade han och log. Jag tittade sakta upp från mina skor och mötte hans isblå ögon ännu en gång. Ett lugn spred sig i hela kroppen på mig när han kollade så där djupt in i mina ögon.

- Pella. Och vem är du? Frågade jag och log sedan mot honom. Ett svagt skratt lämnade hans läppar.

- Ludwig.

Det var det sista ordet han yttrade innan den gemensamma klockan i korridoren ringde in till första lektionen och vi båda skyndade iväg mot klassrummen.

            

Jag hade aldrig sett honom i skolan innan men efter vårt möte där vid skåpet var han det enda jag såg, varje dag. De där isblå ögonen som mötte mina varje gång vi sågs i korridorerna. Hans blonda lockar som han tryckte tillbaka på sin plats bakom öronen varje gång de trillat fram. De små groparna som letade som fram i kinderna när han log. Ännu en morgon där jag stod framför spegeln och övertänkte, men denna gången var det inte mig mina tankar låg på. De var på Ludwig.