Exempel 66

Del 6 (sista)

Den natten spenderade vi tillsammans och sedan dess så har det varit vi. Månader har gått sedan dess och jag är lyckligast i världen med honom. Jag har kommit in bra i hans vänkrets, jag trivs bra med hans familj och allting går jättebra just nu. Min osäkerhet har dessutom sakta men säkert börjat avta. Livet är ett fotoalbum och han är varje bild.

Idag var ännu en dag som jag spenderade tillsammans med honom, min älskade Ludwig. Han hade sovit hemma som mig i natt och vaknade nu upp av hans varma armar togs bort från min midja där han haft dom under hela natten. Jag log mot honom när han sakta slog upp ögonen och kollade rakt in i mina. Men idag var det inte med samma djup som han haft sedan dagen vi träffats, idag var det något annat.

- Pella, vi måste snacka. Sade han bestämt och kollade lite osäkert på mig. Nu kom osäkerheten för första gången krypande tillbaka. Är det något fel på mig? Har jag sagt något illa? Kan det vara något fel på mig? Jag nickade lätt så att han skulle förstå att jag lyssnade.

- Detta funkar inte längre, vi funkar inte längre. Jag träffar någon annan.

Med de orden sagda gick han ut och lämnade mig ensam kvar i rummet. Kanske han spelade mig. Men alla klockorna stanna, när han berätta att han har någon annan. Jag vill bara bort. För jag har glömt allt jag visste, jag har tappat all min tro. Vad är lycka om det ens finns, men trodde vi skulle bli något stort.