Del 3

28 0 0
                                    

Ludwig och hans vänner var hur trevliga som helst. Vi snackade om allt mellan himmel och jord. Jag fick veta att de är ett år äldre och därför går en årskurs över mig, alltså i trean då jag själv går i tvåan. De hade tydligen inte valt gymnasium själva utan det var deras föräldrar som hade placerat dom här på Kulturama redan i grundskolan. Saker jag säger bara ramlar ur munnen, för hjärtat är galet och hjärnan försvunnen. Med dem känner jag mig trygg. Jag känner mig trygg med personer jag egentligen inte känner. Jag känner mig trygg med Ludwig som pratar med mig som om vi har känt varan hela livet. För en gångs skull känner jag mig trygg runt folk som inte är Nova.

- Vill du följa med Pella? Frågade Ludwig som avbröt mig från mina tankar. Allas blickar låg nu på mig och jag förstod snabbt att jag inte lyssnat när dem uppenbarligen pratat med mig.

-Vi snacka om festen på fredag ju. Sade han sedan och log snett mot mig.

- Vilken fest? Frågade jag förvirrat och flackade med blicken bland killarna.

-Jag ska ha fest på fredag och frågade om du ville komma. Sade han och kollade frågande på mig. En fest. En fest med massa folk. En fest med massa folk jag inte känner. Ångesten kröp fram i bakhuvudet men bestämde mig ändå för att ge det ett försök. Ett försök till att faktiskt få umgås med Ludwig.

- Ja, eller jag tror det. Sade jag osäkert. Ludwig kollade bedjande på mig och jag suckade högt.

- Okej, om Nova kan så kommer vi nog. Sade jag och han sken direkt upp i ett leende så att de där groparna i kinderna gjorde sig tydliga, precis som de brukar göra när han ler så där stort. Jag slänger en blick mot klockan på väggen och reser mig snabbt upp när jag insett att min lektion nu är på väg att börja. Jag ler ursäktande mot alla vid bordet och går sedan snabbt där ifrån.

Exempel 66Tempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang