6.2

326 5 0
                                    

Noels perspektiv
Fideli ville att jag skulle komma över och vi hade bestämt 18:00. Klockan var nu 17:45 och jag tog en liten promenad från stan till Solna. Det var tidig höst så löven hade redan börjat ändra färg och det var ganska så kyligt ute. Längre fram såg jag någon gå ganska fort mot mig. Julia. Paniken rusade upp från mina fötter upp till mitt huvud. Vad ska jag göra. Jag såg henne kolla upp på mig och hon stannade och var påväg att vända sig om.
-Nej! Julia? Ropade jag.
Hon kollade tillbaka på mig.
-Ja.Vad är det? Sa hon och kollade ganska så tjurigt på mig.
-Kan vi prata en snabbis? Sa jag. Det hade vart så längesen vi setts. Snart 5 månader sen, jag hann aldrig förklara mig när jag berättade för henne om Fideli.
-Du ska väll ändå till Fidde? Gå till henne istället. Du som är så dödskär i henne. Hon kollade på mig och jag suckade.
-Kom här. Sa jag och drog med mig henne till en liten bänk vid sidan av vägen.
En kvart senare
-Förstår du? Sa jag och kollade på Julia som nästan började få tårar.
-Jag förstår, jag älskar dig Noel. Kommer alltid älska dig. Hon kramade om mig.
-Det är nog bäst att du berättar det för Fideli, vi ses senare. Sa hon och vinkade.
-Ja någon dag. Om 6 år. Mumlade jag lite tyst.

IG|| Hov 1 || D.L <3Where stories live. Discover now