Du gör mig...

3

Elias:
Han är som en låst dörr~

"Fan Elias vad tyst du ska vara idag då?"

Jag möter Sigges ljus bruna ögon.

"Fan Sigge vad du ska snacka hela jävla tiden"

Jag ser resten av gänget flina.

"Det är ju fan omöjligt att få honom att hålla käften"

Lägger Ågy till och alla börjar ass garva.

"Ee håll käften!"

Jag kan inte låta bli att skratta, Sigge är så lätt retad.
Medans alla fortsätter att reta Sigge kollar jag bort mot fotbollsplanen.
Vi har lunch rast och chillar på skolgården.
det finns inte så mycket annat att göra.
Anledningen till att jag inte pratar så mycket idag, är för vad som hände i morse.
Det var den där killen, han som ser ut som en tjej.
Jag har inte kunnat få ut honom ur mina tankar på sistone.
han är två år yngre en mig, jag ser honom alltid på lunchen eller på raster, det händer också att jag ser honom på morgonen.
Han ser så jävla deprimerande ut, med sin hoodi och allmänt kropps språket.
Jag har aldrig set hans ansikte, men av vad Sigge och dom andra beskriver, verkar han ganska söt för att vara kille.
Jag menar Sigge har inte slutat Mobba honom.
Och Sigge mobbar inte människor, det måste ligg någonting i det.
Dom ända gångerna jag sätt honom "mobba" någon är för att få deras uppmärksamhet.
Det är ett jävligt konstigt sätt får jag medge, men det funkar.
Jag menar vi hade aldrig blivit kompisar om han inte slagit mig i ansiktet första dagen på dagis.
Det gör fortfarande ont i näsan när jag tänker på det.
Han har ett konstigt sätt att få vänner på.
Jag märker inte ens själv att jag flinar förens mister, kan inte hålla sin käft stängd, påpekar det.

"Vad flinar du åt då?"

"Nej inget"

Hans ena ögonbryn for upp.

"Jaså, för det är ju helt normalt att sitta och stor flina för ingenting"

Jag möter hans blick.

"Nej, jag tänkte bara på hur idiotisk du ser ut"

"Ska du säga! Har du sätt dig själv i spegeln på sistone? Du ser ut som två svåra år för fan"

Han drar upp sin mobil ur fickan och riktar den mot mig.

"Haha! Det gör jag fan"

Alla brister i skratt.
Jag har faktiskt inte känt mig som mig själv på sistone.
Har känt mig instängd på något sätt.
Men så klart säger jag inget om det, jag tror redan jag vet vad problemet är.
Hon går på två ben och är på väg mot oss just nu.

"Hej baby!"

Jag tvingar fram ett leende.

"Tja"

Hon lutar sig fram för att kyssa mig.
Jag vill vika undan eller knuffa bort henne, men jag låter hennes läppar nudda vid mina.
fattar inte hur hon kan göra så efter det hon gjorde i lördags.
Hon tror ju förstås att jag inte såg något, men fan... jag såg allt.

Ågys och Hugos tjejer dyker upp precis bakom henne.

"Men tjenare snygging är du här ofta?"

Hugos hånleende blir ännu större när Anette sträcker sig efter hans krage och drar honom till sig.
Deras läppar smälls ihop och dom börjar grov hångla.

"Neh men fy, fan skaffa rum!"

Skriker Alexander.

När dom drar ifrån varandra är dom helt andfådde, men Hugo får fortfarande ur sig några ord.