Du gör mig...

6

Noah:
Med egna ögon~

När jag kom hem var jag så jävla trött och orkar inte göra något, när jag kollade in i vardagsrummet så var inte mamma där, och hennes sovrumsdörr var öppen så hon är definitivt inte hemma. Antagligen skulle hon vara på jobbet sent, så det blir ensam dag för mig som vanligt då.
Mina ögon ebbade igenom den lilla lägenheten innan jag långsam tog mig till mitt rum. Jag slängde mig på sängen när jag kom in, suckade och bara njöt av mitt täckes varma omfamning. En till dag man överlevt... Till ett minimum. Men ändå.
När jag ligger där, i min säng och tänker på vad det är jag ska försöka få i mig till middag så går mina tankar över till Elias.
Hans mörka ögon, jag måste ju vara kär för i helvete, annars skulle jag aldrig känt så här. Men det är fel! Det är ju bögigt.
Men... Varför har jag aldrig känt så här för en tjej? Liksom jag börjar ju undra. Jag har aldrig blivit tänd på en tjej, speciellt inte på det här visset. Det större mig. Men jag vet inte vad jag ska göra.
Fuck känslor.
Dom är helt värdelös!

Nu när jag ligger här och tänker på allt och ingenting, plingar det till på mobilen.

"Vad fan är det nu då!"

Jag sträcker mig efter mobilen som hade landat på golvet under fallet, och suckar tungt när jag såg vem det var ifrån.
Det var från min arbetschefe, om man ens kan kalla honom det.
Han ägde en liten affär i närheten där jag bor. Jag har haft oturen att få jobb där, eller faktiskt så behöver jag jobbet... men det gör inte att jag gillar det mer.
Jag skaffade det så fort vi flytta hit för att skaffa mer pengar, då mamma söp bort nästan allt. Jag kan bara säga att jag inte är så förtjust i ägaren. Han är väldigt sur och tvingar mig att jobba långa timmar med en liten lön.
Sen så sms:ar han mig sent på kvällarna för att ta över i butiken, för att han ska ut och drika.
Men jag biter ihop och fortsätter jobba där, då det inte finns någon i närheten som anställer 16 åringar och jag behöver verkligen pengarna.

Jobb gubben: du kommer hit nu.

Jag suckar, kollar på klockan.
15.30...
jag ska inte ens jobba idag.

N: varför? Jag ska inte vara där idag.

Jag vill slänga min mobil i väggen när jag ser hans svar.

Jobb gubben: om du inte kommer så får du sparken fattar du det snorunge!

Vad gör man inte för lite pengar va. Jag hoppar upp från sängen tvingar på mig skorna och en ork att leva. Sen går jag ut ur huset och börjar sakta ta mig till affären.

"Vad fan har du varit!"

Är det första som kommer ur gubben när jag kliver in i butiken.
Trevligt att se dig med jävla fuck face. Är vad jag skulle ha sagt om jag orkat och inte riskerade att förlora den lilla inkomsten, jag fick istället muttrade jag irriterat och stänger igen dörren bakom mig. Ska vara glad att jag ens kom.... när jag vänder mig om igen möts jag av en chokande syn. Bredvid gubben står en flicka, två år äldre än mig, brunett med ett minimalt sminkat ansikte och ett par gröna ögon som kollar mot mig, och av ansiktsuttryck känner hon igen mig också.
det är ju fan Anette!
Jag vill springa där ifrån, hoppa genom dörren ut i gatan. Vad gör hon här?! Jag får svar på den frågan när gubben öppnar munnen en sekund efter min tankegång.

"Hon är här för jobb och jag har inte tid att vissa vad hon ska göra...har...viktiga saker att planera"

Han hostar till.
Han ska ut och supa som vanligt och nu ber han mig att vissa henne runt. Fuck no. Jag försöker protestera men han är redan halvvägs ut ur dörren när han vänder sig om och säger: