Min syster-Valter janni, Dante lindhe

Kapitel 27

Dantes perspektiv:
Jag vaknade av en lite ljusstråle som hade smugit in genom persiennen. Mina armar låg fortfarande virade runt Stellas lilla kropp och hennes andetag var fortfarande långsamma. Hon hade inte vaknat.
Jag granskade hennes ansikte. Varje del var perfekt. Varje del av henne är perfekt. Hon är perfekt.
Jag kände hur hon grymtade till och vände sig lite i mina armar.
-Godmorgon älskling sa jag
-Godmorgon sa hon och tryckte säg längre inne mina armar.
-Ska vi gå upp? Frågade jag.
-Neeeej jag vill ligga här sa hon och försökte hålla mig kvar i sängen.
-Men Stella du har ju inte ätit på dagar, vi måste äta frukost
-inte nuuuu sa hon
-jooooo du måste äta
-neeeej jag vill sooova klagade hon
-jo kom nu sa jag och greppade tag om hennes kropp och bar bort henne från sängen.
-Jag kan gå Dante, släpp ner mig sa hon surt
Jag släppte ner henne och vi gick ner mot köket.
Hon försökte vara sur men till slut brast det och vi båda började skratta istället.

Vi satte oss vid matbordet och jag tog fram bröd och youghurt innan jag sedan började bre en macka till mig själv.

Jag såg hur Stella lite skeptiskt synade maten men sedan började hälla upp youghurt i sin skål. Sked efter sked tvingade hon i sig och jag log brett mot henne

Stellas perspektiv:
Rösten i mitt bakhuvud fortsatte säga att jag verkligen inte borde äta den där youghurten men när jag såg Dante på andra sidan bordet sitta och le uppmuntrande så tog jag en sked. En sked för hans skull.
Jag älskar verkligen honom. Han finns där för mig igenom det här. Han är så jävla bra.
-Tack Dante sa jag och tog ännu en sked
Han lade sin hand ovanpå min och sa
-Du måste sluta säga tack Stella, jag älskar ju dig såklart jag ska finnas här för dig då jag vet att du skulle göra detsamma.
-Älskar dig med sa jag och fortsatte äta
-Förresten Greta fyller ju år idag och Valter tänkte att vi kunde äta middag hela gänget hos oss ikväll?
-Ja najs, men jag tänkte dra till studion om en timme men kan inte du hänga på sa Dante
-Jo ja om jag inte stör så svarade jag
-Du stör aldrig sa han och sträckte sig över bordet för att möta mig i en snabb kyss.

Jag stod i mitt rum och valde kläder. Inget satt fint. Låren var för tjocka i allt. Jag orkar inte.
Då kände jag två händer runt min midja.
-Du e skitfin Stella sa han och kysste mig på huvudet
-Men inget är fiiint på mig Danteee
-Kolla på mig, du är skitfin i allt och säg inget annat. Du kan låna min hoodie du måste ju inte vara finklädd när du ska hänga med mig till studion liksom
-Tack Dante sa jag och ställde mig på tå för att ge honom en puss.

15:07
Vi hade kommit fram till studion. Lite sena. Men Dante kom typ alltid sent.
Dante öppnade dörren och jag följde efter som en hund ner till källaren. Han gick in och i soffan satt Axel, Ludde och Noel och höll på med mobilerna.
-Tja grabbar sa Dante när vi steg in
-Hej hej sa jag
-Tjena sa Noel
-Det är bara att slå dig ner i vår soffa vi borde börja jobba sa Axel.

Killarna jobbade för fullt. Det var intressant att titta på. Axel ledde allt och såg till att samer blev gjort där han satt vid skrivbordet med datorn. Ludde hade entusiasm och taggade igång alla på alla idéer lite. Och sen var Dante och Noel lite mer som slavar som gjorde det Axel sa och sedan bråkade med varann när någon sa något dåligt. Men det funkade ändå. Dom fick det att funka.

17:02
-Ska vi ta en paus eller sa Axel
-Ja vi ska ju gå till Valter och fira Greta vid 19:00 så vi kan ju ta typ trettio minuter och sen jobba lite till sa Noel
-Ja vi kör så sa Dante
-Men jag fick ett Mail från posten idag, den nya micken har kommit och dom behöver allas verifiering för att hämta ut den så kan vi inte göra det nu
-Jo men vill du stanna här eller följa Stella frågade Dante
-De e okej jag stannar hör svarade jag
-Dante gav mig en puss på huvudet och sen drog dom.

Efter en kvart var jag uttråkad. Jag såg mig omkring i rummet. Ett piano. Det var längesedan. Sist jag spelade bodde jag i fosterfamilj och skrev en egen låt. Den handlade om livet jag hade och att det ända jag hade kvar var en rosa himmel då och då.

Jag satte mig vid pianot och började spela

En tår smet ur ögonvrån men jag fortsatte sjunga