Del 23
Att känna såhär för någon, som jag kände för Oscar var nog lite skrämmande för de som inte visste men Oscar hade ju liksom alltid varit min favorit.
Min mamma var inte gift med pappa så jag hade fått köpa klänning. Det var ingen dum idé ändå för den jag köpte var perfekt passform och still, även färgen.
Ljusrosa, ganska lång, inga volanger utan ganska slät men man såg knappt mina fötter under kanten.
Jag trädde fram i rampljuset eller vad man ska kalla det, det var i alla fall ganska starka lampor som sken utifrån lokalen och musiken började spela.
Jag visste inte om jag skulle titta upp eller ner eller vart men som vanligt mötte Oscar min blick. Självklart var det mannen i mitt liv som stod där, var den jag skulle kolla på.
Jag kände hur det spriddas en slags glädje i maggropen på mig och mina kinder blev röda. Jag var både varm av spänning men också för att lokalen var fullproppad med både foooers och familj.
Visst det kanske låter sjukt att bjuda in bara vissa fans om vi nu inte skulle gjort detta i en större kyrka, men jag hade fått så bra kompis kontakt med vissa att jag bjöd in de.
Oscar stod med händerna ihop mot magen och iakttog vartenda steg jag tog, som om han skulle väckas ur en dröm och jag skulle försvinna om han släppte mig med blicken.
Jag gav honom ett leende och det var en massa som tog kort på ögonblicket jag fattade hans hand. Visst, den var svettig men hur lät var det att inte göra det, det var ju vår dag och sen var det hett också.
Han böjde sig ner och kysste försiktigt min kind, som om sminket helt skulle smetas ut, vilket han nog ville försäkra alla om att det inte skulle göra.
Han släppte inte mina ögon med sina. Det fick mig tid att faktiskt studera min kommande fästman framför mig. Vi skulle gifta oss i väldigt ung ålder men den kärleken som vi hade var oändligt svår att bryta och det visste både Oscar och jag.
"Kära församling." Började prästen, som jag förresten inte ens hade lagt märke till eftersom mina ögon och min blick var totalt fokuserade på Oscar.
Han harklade sig och fnissade lite. Han blev röd i ansiktet och prästen la en vänskaplig hand på Oscars axel. "Du ska snart få kyssa bruden, men vi måste få några saker gjorda först?" Oscar nickade och Oscar kollade på mig.
Jag skrattade till och vände mig om, det var tårar i allas ögon. Jag skojar inte. Det var som om alla visste att saker och ting skulle hända och att det bara var jag och Oscar där.
"Så," fortsatte prästen och tittade ner i Bibeln han hade placerad mellan sina händer. Jag log not Oscar och prästen talade.
"Som sagt så har vi samlats här för att viga samman dessa tu. Två väldigt symmetriskt lika människor som med en oändlig kärlek kommer att vigas samman som man och hustru."
Prästen pausade och log mot mig och Oscar. "Så, om ingen har några invändningar så förklarar jag er man och hustru." Prästen nickade mot Oscar.
Jag blev röd och varm om ansiktet när Oscars fuktiga men varma läppar kolliderade med mina. Hans läppar omlott med mina. Oscars svarta kostym rynkades lite då hans armar gick omkring min midja och mina ben då han lyfte upp mig.
Mina ben hängde och slängde i luften medan mina armar låg säkert runt Oscars hals. Han kysste mig igen innan han började gå, med bestämda steg, ut ur salen.
Alla kastade ris på oss när vi var redo att hoppa in i bilen där Oscar skulle ta mig på smekmånad. Jag log och kastade iväg buketten. Felix fångade den och jag log.
"Härligt!" Jag gav tummen upp och såg att Oscar gick fram och gav alla killarna en stor kram. Jag lät de va. De stod tätt slingrade tillsammans och klappade varandras ryggar.
Jag stängde bildörren om mig och fick se i backspegeln, fans som hade skyltar med mitt och Oscars shippnings namn på.
Oscar satte sig i bilen och vinkade till de andra. Sen tittade han på mig. "Mot Grekland then."
TJA SORRY FÖR DÅLIG UPPDATERING MEN JAG HADE DÅliga idéer och ja. Med mera. Hoppas ni gillar kapitlet. Kram.
YOU ARE READING
NOBODY BUT YOU [THE FOOO FANFICTION.]
Teen FictionTHE FOOO FANFICTION! INTRODUKTION; Det handlar om dig och mig och hur vi ska kunna hålla ihop. Ja, det ska bara vara vi. De som säger att vi inte hör ihop, de vet inte riktigt hur mycket vi älskar varandra, men när det väl kommer ut, så kanske att d...