Exempel 66

696 9 9
                                    

-Gav dig en blick, jag noterade dig-

Wilma

Den höga basen och den skrikiga sången ekade genom lokalen på sån hög ljudnivå att man kunde tro att högtalarna skulle sprängas. Men det var det ingen som brydde sig om. Inne på klubben, som för länge sen nått sitt max antal av personer ,stod det fulla, svettiga ungdomar och trängdes framför en liten scen. 23.30 visade klockan som prydde min handled. 15 minuter kvar.

Jag var inte direkt något super fan av Hov1, jag hade kanske lyssnat på någon av deras tre släppta låtar. Men av det jag hört var dem okej, vilket var en av de två anledningar att jag gått med på detta.

Den andra anledningen till varför jag befann mig i klumpen av ungdomar var min syster, Kajsa. Hon var bara femton år och fick därför inte gå på spelningen och mamma hade inte tillåtit henne vänta utanför. Jag hade därför lovat henne att filma allting och försöka skaffa en så kallad videohälsning av någon av killarna efter spelningen.

"Helst Ludwig, han är min favorit", hade hon sagt.

23.42. Jag kände hur trycket blev värre och mina revben trycktes kraftigt mot den silvriga metall kravallen som var uppställd framför scenen. Trycket upphörde lika snabbt som det kommit och jag insåg att någon, lite för full, hade ramlat mitt i högen. Hur jag tagit mig hela vägen fram till första raden var ett mysterium, men jag var mycket nöjd över min insats där jag stod längst fram på den vänstra sidan av scenen.

23.55. Killarna var sena upp. Några suckade högt och vissa backade från sina platser för att gå och beställa drinkar istället. Efter någon minut kördes musiken igång och de fyra killarna som bildade bandet Hov1 kom utspringandes.

"Är ni redo att riva taket!?", skrek den första som sprang ut på scen. Folkmassan skrek och därefter tog samma kille upp mikrofonen igen.

"Mitt namn är Ludwig Kronstrand", publiken skrek högre. Detta var alltså han jag skulle leta efter sen.

"Det här är Dante Lindhe", skrek han och pekade på den blonda killen som stod bredvid honom.

"Noel fucking Flike", skrek han och pekade en lång blond kille som stod lite i bakgrunden bredvid mixerbordet. Jag kollade snabbt åt hans håll och jag kan svära på att vi fick ögonkontakt i någon sekund.

"Axel Jiggy Liljefors Jansson", killen som stod bakom mixerbordet höjde handen och vinkade glatt till publiken, söt.

"Och det är vi som är Hovah", skrek han och nu var publiken som galna.

"Den första låten vi hade tänkt köra är en klassiker, allas favorit. Hur kan du säga saker!", musiken började spelas och jag drog fram kameran för att sedan snabbt trycka på den röda cirkeln som började spela in en video.

Låten rullade på, jag hade hört den innan och visste därför att den var hyfsat bra. Jag fick ögonkontakt med de flesta av killarna någon gång under låten, men mest med Noel då han verkade titta åt mitt håll hela tiden.

"Nästa låt vi tänkte köra är vår nyaste, Ska vi?", orden som denna gång kom från Dantes mic ekade genom lokalen och publiken som aldrig tycktes kunna hålla tyst blev vilda igen.

"Jag är över dig under dig..", när Dante öppnade sin mun och sjöng dem första tonerna fann jag mig själv sjungandes med. Den här låten kunde jag, och den var bra.

När det kom till Noels vers förflyttade han sig långsamt mot min sida av scenen. När orden "står på knä frågar en fråga" hördes genom hans mic hukade han sig framför mig och sträckte ut sin hand i hopp om att jag skulle ta den. Jag gjorde som han ville och tog tag i hans hand vilket resulterade i att ett brett leende bildades på hans läppar. De varade dock inte så länge eftersom att jag snabbt blev begraven av armar och händer som också ville röra vid Noel Flike. Hans leende byttes ut mot en orolig blick och när han sjungit klart sin vers började han febrilt putta bort armarna. Det gick sådär, men jag fick en skymt av honom och såg hur han mimade: "är du okej?". Jag nickade kraftigt till svar och han log återigen och ställde sig upp.

De spelade några fler låtar varav kärleksbrev som jag visste var Kajsas favorit. När spelningen var över och killarna tackat publiken många gånger sprang dem av scen och folkmassan skingrades. De flesta styrde sina steg mot baren, några mot toaletterna och några enstaka gick ut. Jag följde med dem sistnämnda ut för en efterlängtad rökpaus. Efter det skulle jag leta upp han Ludwig.

Jag hade tur, jag hann knappt tända ciggen innan Dante Lindhe ramlade ut genom backstage dörren. Ingen verkade bry sig direkt så han ställde sig en bit från mig och lutade sig mot väggen. Smidigt drog han upp den fyrkantiga lilla asken med giftpinnar i. Han letade snabbt igenom sina fickor, men verkade inte hitta det han sökte då han sekunden efter gav ifrån sig ett "fuck".

"Vill du låna?", frågade jag och räckte fram min vita tändare. Han log åt mig och tog den ur min hand.

"Tack så mycket", han tände snabbt ciggen och gav tillbaks tändaren.

"Såg du spelningen?", frågade han sen.
Jag drog in ett bloss och nickade sakta i utandningen. "Hur var den?"

"Jo den var bra", sa jag försiktigt och han nickade. "Förutom när jag höll på att bli levande begravd där ett tag av alla armar", la jag till. Han tittade frågande på mig.

"Noel satte sig framför mig", sa jag snabbt och hans ögon blev större.

"Var det du?", jag nickade snabbt och Dante fimpade sin cigg.

"Vet du vart jag kan hitta Ludwig?", frågade jag dels för att byta samtalsämne, dels för att Kajsa skulle mördat mig annars.

"Ja absolut, häng med", han sträckte ut sin hand. Jag slängde cigaretten på marken och trampade lite snabbt på den, såg till att den var ordentligt släckt, innan jag tog hans hand.

Dante tryckte upp den stora dörren med texten "BACKSTAGE" på. Innanför dörren möttes vi av några förvirrade ansikten. Jag log stort åt dem och gav de flesta en ursäktande blick.

"Där har vi honom", sa Dante efter ett tag och pekade mot en soffa där Ludwig och killen vid namn Axel låg och hypeade upp varandra.

"....den var feeet ju", hetsade Axel och Ludwig nickade snabbt.

"Ludde", harklade sig Dante och Ludwig tittade åt vårat håll. Han log när han fick syn på mig.

"Hej!", sa han och mötte mig i en kram. Jag besvarade kramen.

"Hej, du är Ludwig va?", frågade jag lite tyst.

"Japp det är jag!", skrattade han.

"Skulle du kunna hälsa till min syster, Kajsa heter hon", frågade jag och han nickade glatt och tog min telefon.

"Hej Kajsa! Det här är Ludwig från Hov1 och där har du Axel och Dante", sa han och tryckte upp kameran i bådas ansikte. "Tråkigt att du inte är här, men jag känner på mig att vi ses snart", han log ett stort leende och tänkte precis avsluta videon när han la till: "Kolla nu kommer Noel också! Noel säg hej till Kajsa!", Noel tittade chockat upp och vinkade lite stelt till kameran.

"Hej Kajsa", han förde åter blicken ner i telefonen och Ludwig avslutade videon.

"Tack så jättemycket!", log jag och Ludwig skrattade lite.

"Det var så lite så"

"Jag ska väl dra hemåt kanske", log jag och granskade rummet en sista gång. Dante harklade sig lite lätt och Noel tittade hastigt upp. Han mötte min blick och sprack upp i ett stort leende.

/Hov1

Hjärtslag-Noel FlikeWhere stories live. Discover now