internet boyfriend

Home...

You were crying at the airport
When they finally closed the plane door
I could barely hold it all inside
Vi åker i bilen under tystnad utan att riktigt veta vart vi ska. Det är bara några timmar kvar tills jag ska lämna soliga Australien och åka hem till Sverige. Min ledighet är slut och enligt Natta som jag pratade med över telefån igår har hösten kommit tidigt och det börjar bli ganska kallt.
" Do you think I should have red hair soon, guys" säger Michael plötsligt.
" Yeah that could fit you, or dark blue would be even more pritty" säger jag och tänker efter.
" Oh wait. You work as hairdresser. Could you color my hair?" säger han och klappar händerna som en femåring.
" Sure, we can go to the store and buy some haircolor now"
" Yeey Ashton drive to the store"
" Okey" säger Ashton skrattande.
>>>>>>>>>><<<<<<<<<<<<
" Okey mikey come out" säger jag stolt och visar upp mitt mästervärk. Det tog sin tid men nu är Michael blåhårig.
" Wow you did a great job, Brook"
" Thanks it was quite hard with one hand but I think It became pretty good"
" Yeah it is perfect. thank you Brook" Michael snurrar runt mig i en hård kram.
" So what should we do now, I am leaving in about 4 hours"
" We could..." börjar Calum men avbryts av Luke.
" We can go out on a nice resturant and eat a bit late lunch"
Ashton väljer ut en resturang som han har varit på tidigare och vi sätter oss i bilen för att åka dit.
Den är ganska stor och ligger inte så långt härifrån så vi kommer dit ganska snabbt.
Till min stora förvåning är det en mycket fin resturang och det måste se mycket konstigt ut när en tjej och fyra killar ,vars kläder är mycket punk rock ,kommer in.
Men vi får ett bord iallaffall och vi slår oss ner.
<<<<<<<<<<<>>>>>>>>>>
(Luke's pov)
Nu kom stunden jag fruktat hela dagen. Hon skulle hem...

När jag bara hade pratat med henne på internet var det bara som om hon var min snygga bästis men nu när jag träffat henne i en hel månad kommer jag inte hunna annat än sakna henne. Hon var så liten och skör så varje gång jag rör henne är det som om hon gå sönder. Det skulle hon hatat om jag sa det men det är sant. Jag älskar henne. Det värsta var att jag inte visste när jag skulle få se henne igen...
Nu är hon på övervåningen för att packa och vi killar väntar här nere. Men jag vill få en sista stund med henne ensam så jag går upp och letar efter henne. Först ollar jag i mitt rum men där är hon inte. Hon är inte i badrummet eller tv-rummet heller. Jag går in i mitt rum igen och ser hennes väska ligga igendragen på min säng.

Nu vet jag. Jag kollar snabbt ut genom fönstret och se henne sitta på garagetaket och titta upp mot himmlen. Smidigt hoppar jag också ner och sätter mig nredvid henne. Hon gråter.
Jag lägger en arm om henne och viskar att jag kommer sakna henne.
" I'll call you every day okey?" säger jag mjukt.
Hon bara nickar innan hon omfamnar mig i en hård kram.
"I love you " gråter hon.
" I love you too, But I think we need to go soon." säger jag och känner hur tårarna hotar att komma fram.
Hon nickar igen och ställer sig upp med mig. Jag lyfter henne lätt upp genom fönstret igen och hoppar upp tätt efter. Hon tar sina väskor och vi går tillammans ut genom vårt rum. Jag är tvungen att bära hennes största väska ner för trappan eftersom det såg ut som om hon skulle falla ihop närsomhälst.
Vi sätter oss tysta i bilen och Ashton börjar köra mot flygplatsen. Det ända som hörs i bilen är snå snyftningar från olika håll.
När vi kommer fram till flygplatsen är Brooklyn aldeles vit i anskitet.
" Are you okey?" frågar jag och hon skakar på huvudet samtidigt som han kramar mig hårt en en gång.
Jag drar hennes väska och killarna äe hack i häl. Vi kommer in på flygplatsen och Brooklyn går iväg för att checka in sitt bagage.
Vi är aldeles tysta tills hon kommer tillbaka.Sedan följer vi med henne en bit tills vi kommer till säkerhetskontrollen. Den här gången får vi inte följa med in... Nu kommer det... vårt sista farväl innan hon går igenom kontrollen.
Hon vänder sig om mot oss och hennes trårar rinner likt vattenfall. Calum kramar om henne så hårt att jag är rädd att hon ska spricka men det gör hon ju självklart inte. Han viskar något i hennes öra och hon nickar innan hon kramar om Ashton. Han gungar lite fram och tillbaka och ser ut som han också ska börja gråta. Sen kramar Michael om henne också och tackar en ne går för hårfärgen. Vi alla har blivigt riktigt fästa vi henne...
Nu har hon kommit fram till mig och jag kan inte annat än att släppa mina trårar jag också. Hon torkar bort dom med tummen och jag sveper in henne i en lång kram som aldrig vill ta slut.
" bye Book" viskar jag.
" bye Lukey"
Innan vi släpper vanrandra helt delar vi en sista kyss. (A/N Det lät väldigt dramatiskt)

Sedan vänder hon sig om och går igenom säkerhetskontrollen utan problem.
" We love you " ropar Calum , Ashton och Michel över hela flygplatsen och hon ger hen slängkysstillbaka och sedan försvinner hon innom synhåll. Och jag... jag lämnas ensam...
_________________
Så där dramatik dramatik.
Ett till kapitel här.
Rösta och kommentera gärna.
Bild från We heart it <3
Det var nog allt hej då ;)