internet boyfriend

Keep your promise, please...

När Ashton har övertygat mig om att Lukes nattliga prat inte betyder något äter vi frukost tillsammans.
" When do you need to go to the airport?" frågar han efter en stunds tystnad.
" six O'klock" säger jag dystert.
" I am goin to miss you, Brook"
Jag ler ett lätt leende och vi möts i en kram.
Just i det ögonblicket hörs det steg i trappan och Luke kommer ner på undervåningen.
" What are you doing?" frågar han argt.
" Luke, its her last day here" säger Ashton och det arga försvinner ur hans ansikte.
" I know" säger Luke sorgset.
" Are you goin to make it to the airport?"frågar jag med lite hopp i rösten.
" Offcorse" svarar han men mjuk röst. Sedan äter även han frukost.
När alla kommit ner och ätit föreslår Calum att vi ska spendera den sista dagen på stranden igen och jag tycker det låter som en bra ide.
Redan en kvart senare sitter alla i bilen på väg till det svalkande havet. Michael har satt på nån låt som jag inte känner igen påhösta volym och alla diggar med.
Till sist ropar Luke något så Michael måste skruva ner volymen.
" Look" säger han och pekar på sidan av bilen.
Bredvid oss åker ett äldre par och tittar väligt surt på oss, förmodligen på grund av musik.
Vi skrattar till vi kiknar när dom äntligen viker av åt ett annat håll.
Lukes ligger nästan i mitt knä och försöker sluta skratta. När han lyckas sluta lägger han ner huvdet helt, knäpper upp säkerhetsblätet och lägger sig på rygg med böjda knän mot Calum.
Jag pillar lätt i hans ljusa hår och han sluter ögonen.
Det här ögonblicket vill jag också stanna för evigt. Luke ser ut att njuta han också.
Försiktigt tar jag fram min mobil och tar den mäst parfekta bild. Sen bara njuter jag också.
Jag gör en liten fläta i hans korta hår och skrattar lätt för mig själv. Luke öppnar ögonen igen och ler mot mig.
Alldeles för snart svänger Ashton in där han brukar parkera och stänger av bilen. Först då blir jag medveten om att Calum och Michael har tittat på oss enda sen han la sig ner.
Jag känner hur mina kinder hättar till medans Luke sätter sig upp.
Vinden slår mig i ansiktet när jag kommer ut och jag går runt bilen för att ta mina saker ur bagageluckan.
När alla tagit sina väskor går vi ner och hittar en bra plats att sola på. Jag breder ut min handduk på den heta sanden och ska precis sätta mig på den när två armar rycker loss mig från marken.
Först blir jag rädd och skriker. Men mitt skrik övergår till skratt när jag inser att det är Luke som lyft upp mig och går mot havet. Snart är jag blöt ända upp till midjan.
Jag spelar sur och skvätter vatten i Lukes ansikte. Andra gången missar jag för att han dyker och kommer upp helt blöt efter några sekunder. Sedan känner jag hur jag får en våg vatten i nacken och när jag vänder mig om spår Michael där med ett busigt ansiktsuttryck. Jag skvätter tillbaka och snart står allihop som små barn och har vattenkrig.
Till sist går jag upp och lägger mig för att sola.
Efter ungefär fem minuter sätter sig Luke bredvid mig. Jag sätter mig också upp.
" Can I Talk to you?" frågar jag. Han nickar oroligt men ställer sig upp och följer efter mig som börjar gå längs stradkanten.
Snart kommer vi fram till en hyfsat folktom brygga som jag går längst ut på. Han ställer sig framför mig.
" Are you sure you will make it to the airport? Cuz if it gets too stressful is it okay if we say goodbye here ..."
" No I will make it. dont worry" säger han snabbt.
" You promise?"
" I promise you that i will make it in time, Okey?"
" Okey, You better keep that promis, Luke"
" I will" Han lutar sig fram och kysser mig på läpparna.
" You better" säger jag och putar till honom i sidan så att han faller i havet. Jag skrattar hysteriskt när han kommer upp med ett surt uttryck. Men så fort han ser hur jag skrattar spricker hans sura mun upp i ett stort leende och skrattar han också. Vattnet når honom bara till naveln.
Jag backar bak några steg och ropar:
" Do you catch me?!" Men han bara ler ett lurigt leende.
" I do if you trust me!"
" I do!"
Jag springer och hoppar dit jag tror han står.
Han fångar mig så parfekt att inte mitt hår blir blött vilket jag är mycket tacksam för.
Vi möts i en passionerad kyss innan han bär mig upp till land där han släpper ner mig i den heta sanden.
Hand i hand går vi tillbaka till dom andra som har börjat packa ihop.
"At time you guys come. We need to get home and change clothes" ropar Ashton. Är klockan redan så mycket?
Vi lastar in allt i bilen och sätter oss. Jag och Luke byter plats men annars sitter vi som på vägen hit.
När Ash backar ut lutar jag ryggen mot bildörren och lägger upp benen på Lukes.
Han ler mot marken och sedan mot mig.
<><><><><><><><><><><><><><><>
När vi går in i huset igen går Luke upp för att byta om. Efter en stund går jag upp dit ockå och kommer in i tid för att se honom stå framför spegeln och försöka knyta sin slips. Jag går lätt fram och hjälper honom. Min pappa var inte så bra på sånt här heller.
Sen tar jag ett steg bak och tittar på honom.
Han ser riktigt formell ut i hans kostym. Det får mig att skratta för han är inte formell av sig.
" What?" undrar han.
Jag bara skaka på huvudet oc säger istället.
" You look good" Jag ger honom en lätt kyss innan vi går ner. Dom andra har också bytt om.
Utanför står en bil så jag förstår att dom har lite brottom.
Jag kramar om alla och säger hej då. Sen står jag länge och ser hur deras bil försvinner ur sikte.
Men jag måste packa nu så jag går in och samlar ihop mina saker och lägger dom i min väska. När det är klart går jag ut genom Lukes fönster och sätter mig på garage taket.
Jag kommer sakna Australien... sakna Michael, Calum, Ashton och Lukey... Sakna stranden och solen. Men snart ska jag hem...
Jag sitter där ett tag innan jag går in igen och äter en tidig middag eftersom jag inte brukar gilla flygplansmat.
När klockan börjar närma sig fem ringer jag en taxi. Killarna sak åka lite senare eftersom dom är närmare flygplatsen än jag.
Så snart taxin är har dubbelkollar jag så att jag har allting innan jag går ut. Sedan låser jag huset och lägger nyckeln under mattan.
Chaffören är trevlig och hjälper mig med min resväska.
Sen sätter jag mig i baksätet och han kör iväg. Tiden går otroligt långsamt och jag fördriver tiden med twitter. Jag lägger ut bilden på Luke som ligger i mitt knä med slutnaögon och skriver en kommentar:
" I will miss you, bae: * "
Sedan kom stöten som kastade mig frammot...
<><><><><>//Lukes perspektiv\\<><><><><><>
Jag ler stort för kamerorna när vi åker förbi våra fans på gatan. Det hade varit ganska roligt idag men nu ville jag bara komma till flygplatsen. Vi har gott om tid.
Men mitt inne i vår konversation om fansen på galan stannar bilen.
" What is going on?" Frågar jag oroligt.
" looks like it's traffic stop" säger Ashton " It eases soon enough, I hope..."
<<<<<<<<<<<< >>>>>>>>>>>>
Det var bara tre minuter kvar innan hennes plan gick som vi kom fram. Jag tränger mig fram som en galning för att hinna till hennes gate i tid. Att var känd har vissa fördelar som att man behöver inte gå igenom incheckningen om vi inte ska flyga.
När jag kommer fram söker jag med blicken över personerna som sitter och väntar men ser henne inte någonstans.
" Look" säger Calum och pekar på någon som precis visar upp sitt pass för att få gå ombord.
Jag ropar hennes namn men hon hör inte utöver folksorlet. Jag ser hur hon går genom korridoren. Sedan följer jag hennes ryggtavla tills den försvinner runt ett hörn.
" I did'nt make it... I broke my promise"
Men sedan ringer min mobil...
.................................................
Tja, jag fick lite insperation iallafall.
Vad tycker du?
Bilden är från We heart it<3
Hejrå!