WHEN WE COUNT THE STARS

~Del 36~

Klockan började närma sig fem på eftermiddagen, när som helst åker pappa bort för att umgås med några vänner i en fjällstuga i veckan och jag kommer vara fast här hemma tillsammans med farmor och farfar när de kommer tillbaka från deras pensionärsresa i bergen.
"Blake! Jag åker nu!" Ropar pappa från hallen, jag skyndar mig upp från sängen och går mot hallen. När jag kommer ner står pappa redo i hallen med två väskor vid fötterna.
"Nu hoppas jag du sköter dig tills farmor och farfar kommer på tisdag." Säger pappa med en menande blick.
"Jag lovar, hur många gånger måste jag säga förlåt?" Frågar jag och lägger armarna i kors.
"Jag vet att du är ledsen över vad som hände, det är jag också. Men vi får bygga upp tilliten igen." Mitt huvud blev tungt.
"Ja, jag vet..." Pappa suckade och kramade om mig.
"Vi ses på fredag, du kommer klara dig, va?" Jag kramade honom tillbaka.
"Jag klarar mig." Pappa pussade mig på huvudet och öppnade sedan ytterdörren.
"Kom ihåg att du har utegångsförbud, och kolla ugnen innan du går och lägger dig och du får inte glömma att låsa dörren!"
"Ja, jag  vet pappa, hejdå!" Säger jag och hjälper honom att stänga dörren.

Jag går tillbaka till mitt rum och lägger mig i sängen. Jag kollar ut genom fönstret och känner hur min kropp blir tung. Allt jag vill är att glömma allt som hänt, jag vill bara glömma kvällen och hur jag betedde mig. Jag sluter ögonen och för sekund men hör hårda knackningar från ytterdörren, jag öppnade ögonen igen och till min förvåning är det kolsvart i rummet och klockan visade på halv nio, hur lyckades jag somna så fort egentligen. Det knackade igen och jag sätter mig nyvaken på sängkanten och kliver upp. Jag kommer ner till hallen och det knackar igen.
"Jag kommer!" Ropar jag nyvaken och låser upp dörren, jag hinner bara öppna dörren och det kommer in massor med folk.
"Det var på tiden!" Säger Em och kommer in först, efter henne kommer Summer, Ryan och Bryan, Benjamin och till sist Colton, jag ser frågande på honom.
"Jag försökte övertala dem att inte göra det här." Viskar han och jag log svagt.
"Jag poppar popcorn!" Säger Em och tar med sig sitt popcornpaket till köket. Killarna har med sig påsar som är fulla med saker.
"Vart är din pappa?" Ropar Benjamin från köket.
"Han har åkt bort, påminn mig om vad ni gör här?" Ropar jag.
"Vilket fint hus du har!" Ropar Benjamin tillbaka och jag skakade lätt på huvudet. Jag och Colton blir tillslut ensamma i hallen, vilket ger oss ett tillfälle att prata.
"Hur gick det?" Frågade han lågt och jag ryckte lätt på axeln.
"Jag har utegångsförbud, i två veckor."  Colton kunde inte undgå att flina, även fast han försökte dölja det.
"Snälla, du kan väl i alla fall dölja att du är skadeglad?" Han la huvudet på sne.
"Förlåt." Säger han och lägger en varsin hand runt min höfter och drar mig närmare honom.
"Hur mår du?" Säger han lågt.
"Som jag förtjänar." Svarar jag och ger honom en puss men avbryts snabbt.
"Skaffa ett rum!" Skriker Ryan och både jag och Colton flinar. Colton är påväg mot vardagsrummet men jag hinner ta tag i hans hand och stoppa honom.
"Du... Jag vill bara vara säker, på att allt är okej?" Han ser frågande på mig.
"Vad menar du?"
"Att det är okej, mellan oss?"
"Såklart det är, kom nu så ser vi den här jävla filmen så vi blir av med dem någon gång." Säger han med ett flin och tar min hand.

Vi satt alla i soffan, nästan på varandra i en stor hög. Benjamin valde film, eftersom han tyckte att han har bäst filmsmak, vilket visade sig vara fel för han valde nog den blodigaste filmen han kunde hitta. Vi kom en  halvtimme in i filmen innan vi var tvungna att byta till Robin Hood, barnversionen. Trots att jag egentligen hade velat ligga inne på mitt rum hela kvällen och ha ångest för mig själv, så är jag glad över att inte behöva vara ensam ikväll och det var riktigt trevligt att se på film med alla och jag tackar inte nej att få ligga i Coltons famn en hel kväll.

Klockan började bli sent och filmen tog slut, vi plockade undan sedan var det dags för alla att åka hem. Jag följde dem till hallen och väntade till alla hade klätt på sig, Summer kommer fram till mig och kramar om mig.
"Tack för ikväll, vi ses imorgon." Säger hon och pussar min kind.
"Vi ses imorgon." Svarar jag.
"Hejdå, Blake!" Säger killarna i kö.
"Kör försiktigt." Säger jag med ett retsamt flin.
"Colton, kommer du?" Frågar Benjamin och jag märker att Colton står bakom mig.
"Jag stannar en stund till, vi ses imorgon." Benjamin fick ett flin på läpparna.
"Visst, om du säger så,  gör ingenting jag skulle göra!" Säger han och stänger ytterdörren och vi blir ensamma. Jag vänder mig om mot honom.
"Nu då?" Han log ett retsamtflin.