I'm not your way to happiness.. ~ f.s

15: "leave the damn drama"

~förra kapitlet~
jag ville titta honom i ögonen och kyssa honom. han var ju så jävla fin.. men det hemska var att jag kände så där för Oscar inte för felix, för mina känslor låg nog snarare på killen som nu stod och försökte få luft i min lungor. det fanns bara en utväg för att kunna få luft i mina lungor. den sista utvägen.
~~~~~
jag kunde känna hans närvaro, hans andedräkt kom som en vind pust i mitt ansikte när han tillslut förde sina läppar mot mina. han började pumpa luft i mig och sakta kunde jag känna hur jag blev synkade till min kropp. jag slog upp mima ögon och mötte Oscars blick. han slutade att ge mig luft utan kysste mig istället. hans mjuka läppar kraschade ihop med mina. ett leende spreds över mina läppar.
" Nej nej förlåt Steph du har pojkvän och jag sätter dig i knipa" jag fick endå inga skuldkänslor, jag vill kyssa Oscar, jag ville ju bara ha honom.
"snälla Oscar jag ber dig, kyss mig" jag kved efter honom. Ängsligt försökte jag trycka honom närmre mig men jag var för svag. Oscar reste sig bara sakta upp. Han sträkte fram sin hand för att hjälpa mig upp, jag var för svag, mina kropp orkade inte. Han tittade ner mot mig innan han beslut sig för att bära mig till min säng.

*

Jag vände mig om och tittade på Oscar där han såg ut att ligga och filosofera om livet.
"Du Oscar?" Han vände sitt huvud mot mig.
"Aa vad är det?"
"Vet inte felix om att du bor här?" Han skakade på huvudet till svar. Det bröt ut en tystnad mellan oss. Då började såklart mina jävla tankar snurra igen.
Jag är väll kär i felix?
Han är min pojkvän jue!
Men asså varför ville jag kyssa Oscar då?
Men min läkare sa ju att man kunde få konstiga tankar under/efter ett astma anfall.
Oscar kanske bara var en konstig tanke?
Jag menar vad fan sysslar jag med? Felix och jag har vart tsm i en dag och Oscar har bott här i 2 dagar. Jag måste ta mig i kragen nu. Men mina tankar bröts av Oscar.
"Du borde snacka med felix."
"Aa eller asså jag skickar ett sms till han sen." Sa jag med en låg röst som sa lite för mycket om mina känslor.
"Vi borde stänga av våra mobiler och typ spela kort! Skulle inte det inte vara kul?"
"Låter as bra, men snälla gör en sak för min skull först"
"Ät något" Oscar skakade snabbt på huvudet. Jag la min hand på hans mage och starkt kunde man känna ett par revben, det högg till hårt i mig.
"Men snälla ta ett äpple iallafall, jag ber"
"Men visst din tjatande groda" han suckade lätt innan vi båda reste oss upp ur sängen.

Kvällen flöt på fint och motvilligt hade Oscar tryckt i sig ett äpple och sen delade vi på en mandarin. När klockan slog 00:00 slog vi igång våra mobiler och både min och Oscars telefoner plingade till vartannan sekund. På den lilla displayen lös felix namn upp bland alla sms.
'Hej älskling jag kommer åka till min polare Omar i Göteborg i ca en vecka. Ledsen att vi inte hinner säga hejdå men blev bestämt på as kort tid. Puss😘' ointresserat vände jag skärmen ner mot bordet och försökte fokusera på något annat. En vecka utan Felix blir nog ganska ensam.
________
Aldrig skämts så mycket för ett kapitel men har hamnat i en vändzon och det är också en av anledningarna till dålig uppdatering. Men kommer inte att skriva om veckan då felix är borta. Men dom måste liksom ha en anledning till att sakna varandra Ahahah.
TACK TILL 1000 FÖR ER SOM RÖSTAR & KOMMENTERAR ÄLSKAR ER😘😇