Jag strök hans rygg där han stod i vinterns mörker och spydde. "Åh Oscar du förtjänar inte det här" han var så gott som tom i magen nu, han hade nog tömt allt hela sin kropp. *RING* *RING* felix namn lös upp på skärmen och jag svarade snabbt.
S=steph F=felix
F - hej steph, hur är det?
S - allt är mycket bättre nu och lite frisk luft gjorde så mycket.
F - åh vad bra!! Men jag skulle behöva prata med dig om en sak..
S - säg det bara du kan säga allt till mig.
F - asså jag behöver säga det face2face liksom.. Så kan du ses?
S - imorgon efter skolan hemma hos dig? Ett mumlande ljud hördes från andra sidan telefonen och sedan la samtalet på. Jag la min telefon i fickan och gick fram till Oscar och klappade honom än en gång på ryggen. "Oscar du kan inte spy mer." Han protesterade bara, jag vände mig kort om och i samma ögonblick ser jag att hans fingrar var på väg upp i halsen, i min snabbaste hastighet vänder jag mig om rycker tag i Oscars hand "NEJ, NEJ, NEJ du får inte göra så fattar du väll?" Jag tog tag i hans axel och fick honom att stå raklång. "Kom nu så går vi hem och sätter oss framför brasan och snackar lite" han nickade försiktigt medan våra steg styrdes hemåt.
*
Jag sträckte på mig och tittade under täcket där jag låg i min one piece. Jag kollade sedan ner mot Oscar som låg på den stora luftmadrassen och sov. Jag förde blicken mot klockan på mitt nattduksbord "9.30" mumlade jag. Jag rullade närmre säng kanten och petade Oscar på armen. "O-Oscar klockan är halv tio, vakna kanske?" Han snurrade om och tittade yrvaket på mig. "Godmorgon" förvirrat tittade han på mig och hälsade han tillbaka. Jag funderade på vad som hände igår, hur kunde jag ligga med min kläder på, vi blåste väll aldrig upp en madrass till Oscar? Men asså NEJ STEPH SLUTA TÄNKA OCH FRÅGA BARA. Jag tvekade lite grann av någon andledning men frågade tillsist. "Oscar?" Hans blick fördes upp från hans mobilskärm sen nickade han. "Vad gjorde vi efter vi suttit och pratat, asså hur hamnade jag här?" Han skrattade bara innan han svarade. "Vi pratade framför brasan och sen la du dig ner i mitt knä och somnade, så jag fick bära upp dig." Diskret försökte jag dölja mina upp hettade kinder samtidigt som jag log mot honom. "Ska du med ner och käka lite?"
"Ehh jag kan ta ett äpple men jag kommer sen" min blick låg sedan på Oscar som också såg ut att ha en långärmad tröja och mjukisbyxor på sig. Jag började sedan att gå ner mot köket. Jag plockade fram filmjölken från kylskåpet och sen flyttades min blick över till ena skåpet där jag sökte efter en skål. Knarrande ljud från trappan hördes och Oscar kom ner gående fullt på klädd med en röd rutig skjorta och ett par jeans. Hans klädstil var faktiskt något han verkade bry sig om, men jag menar i skolan var hans pokerface på och inte ett spår från att må dåligt kunde synas.
*
Min tänkande värld väcktes av att felix tag i min arm, igenom folkmassorna drog han mig tills vi kom ut igenom dom stora entré dörrarna.
"Steph vi behöver prata jag orkar inte hålla det inne längre. Har du en viktig lektion nu eller?" Jag skakade bara på huvudet. "Kom vi sätter oss på en bänk" jag följde efter felix medan jag nervöst tog tag i hans hand. Vi satte oss ner på den kalla bänken. Jag kramade hans hand hårt. Han kramade min hand tillbaka och sen sa han det, det jag aldrig trodde han skulle säga..
______
Så jag kommer försöka uppdatera så mycket jag kan men jag har som sagt hamnat i en liten grop. Hoppas ni är nöjda iallafall👋
KAMU SEDANG MEMBACA
I'm not your way to happiness.. ~ f.s
Fiksi Penggemar"Felix, felix sandman" alla tittade på honom och till och med jag såg att det var en charmig kille och något i hans blick sa "tjejer." "Ligga" "player" Men vad visste jag....? Hon är alltid lycklig och glad. De är en ny termin och allt kan hända. N...
