Facklorna

112 5 4
                                    

-Aj! Sluta!
-Håll käften, en hand flyger genom luften och slår till min kind så det svider.
En efter en ser jag hur mina fjädrar landar på golvet. Jag rycker till med vingarna och slår honom i ansiktet.
-Va still! Skriker han.
-Låt mig va! Jag känner hur en gråtklump börjar bildas i halsen, vad har jag gjort för att hamna här?
* * * * * 3 dagar tidigare * * * * *
Att känna hur vinden tar tag i mina svarta vingar är det bästa jag vet, dom har inte alltid varit svarta. Men sen dagen jag fick en förbannelse över mig har dom varit det. Innan förbannelsen kunde jag även visa mig för folk, men inte nu. Jag slår vingarna ihop så det bildas ett dammoln runt mig innan jag lättar från marken upp mot himmelen. Min mamma är där uppe och vakar över mig. Jag saknar henne.
- Var är hon?
- Tror hon gick hitåt.
Jag ser hur facklornas ljus sprider sig under mig. Dom vill ha mina vingar.
* * *
Jag vill även rekommendera "Dans är mitt liv" som en fantastisk bok

Svart ängelWhere stories live. Discover now