"Aprilia! Kom det är middag" ropade min storasyster Astelle från nedervåningen. Jag släppte pennan på mitt svarta skrivbord samt la ihop min bok som jag gömde under min säng innan jag gick ner till köket där min mamma, pappa och storasyster satt vid köksbordet. Middagen var ungefär som vanligt, alla satt och pratade om att Astelle kommit på första plats på skolans vetenskapsmässa. Sedan så började de prata om hennes höga betyg, hon har 325 i meritvärde och de tycker att hon är så himla bra, hon har nästhögst i hela skolan, men jag då? Jag har högst, jag har 332,5 men det vet dom inte för de bryr sig bara om henne. Astelle, Astelle, Astelle! Men jag då? Aprilia finns också.
"Vi fick tillbaka våra geometriprov idag, jag fick A" sa jag i försök att få deras uppmärksamhet men de lyssnade såklart inte. "Aprilia kan inte du bli lite mer som Astelle?" frågade mamma plötsligt och jag höjde på ögonbrynen "vad menar du?" frågade jag. "Ja hon vinner tävlingar och får bra betyg" svarade hon, det gör jag med. Jag kom på första plats förra året, en guldpokal står i mitt rum med massa andra priser, men de vet inte ens om det. "Det gör jag med" svarade jag och de började att skratta. "Men jag kanske kan hjälpa dig med geografin, jag har B så jag är ganska bra" sa Astelle vänligt men för mig lät det inte så. Jag är trött på att allt ska handla om henne. "Men jag har A" svarade jag och de började att skratta, även Astelle den här gången. "Snälla, du?" svarade pappa "vet ni vad jag tappade aptiten" sa jag även fast att ingen hörde på grund av deras skratt, jag slängde min mat och la in disken i diskmaskinen innan jag sprang upp på mitt rum igen.
Undrar om de ens märkt att jag inte har ätit varken frukost eller middag på en vecka? Fast ärligt talat så skulle de ändå inte bry sig.
Jag kände en tår rinna nerför min kind medan jag tog upp mitt geometri prov och slet sönder den innan jag slängde den i soptunnan. Jag satte mig i min säng och kollade på min prishylla. Jag har 3 förstaplats pokaler, Astelle har 2, jag har 5 andraplats pokaler, Astelle har 2, jag har 4 tredje platspokaler, Astelle har 5. Jag har 23 medaljer som är allt mellan första och tredje plats samt 2 deltagarmedaljer, Astelle har 11 varav 3 är deltagarmedaljer. Men varför är jag så mycket sämre?
(A/N bild, gjord av mig)
ВЫ ЧИТАЕТЕ
Det ingen märkte till min syster
ПоэзияTill min syster som inte vet hur jag mår, som inte vet vad smärta är, som tror att alla mår bra. Du märker inte det som händer runt omkring dig, du vet hur du mår och du tror att du vet hur andra mår, men det gör du inte och du skulle nog inte först...
