Justin Bieber- Min nya granne

Kapitel 6

Jag vaknar med ett ryck och sätter mig hastigt upp. Min blick vandra runt i rummet som förmodligen kommer bli mitt. Det ända som finns i rummet är sägnen som jag sitter i, en spegel, ett skrivbord med en stol bredvid och min resväska. Väggarna är vita med ett ljust trägolv. Sedan ser jag vad jag har vaknat av, rullgardinen som inte är nerdragen. Jag går fram till fönstret och kollar ut och ser att det är klarblå himmel och ett litet lager snö täcker marken. När jag kollar rakt fram ser jag våra grannars hus som har ett fönster mitt emot mitt. Jag går tillbaka till sängen och kollar på mobilen och ser att klockan bara är sju på morgon. Jag bestämmer mig för att jag ska gå ut och springa en tidig morgonrunda, för jag kommer ända aldrig att kunna somna om ändå. Då kan jag ju samtidigt se mig omkring var vi bor och vad det finns för saker att göra. Jag går fram till min resväska och tar upp mina löparthights, en rosa Nike sport-bh, mina löparskor och en ny tjocktröja. Jag byter om och en kvart senare är jag utanför dörren och är redo att ge mig iväg. Jag stoppar ner mobilen i fickan på byxorna och ger mig iväg. Jag går in i min egna lilla bubbla och allt bara flyter på. Jag springer förbi en skylt som det står Stratford på. Asså så bor vi i ett samhälle som heter Stratford. Jag forsätter springa tills jag kommer till en liten park. Där stannar jag och gör lite styrkeövningar, som olika slags knäböj, utfall, armhävningar och lite chins i en stång. Jag känner hur svetten rinner ner för mitt ansikte och pulsen är hög. Precis vad jag vill! Även fast jag inte har tränat på några dagar så känner jag att styrka och konditionen finns där. Jag forsätter att springa när jag är klar i parken och ser ett slags motionsspår. Så jag springer in där och följer markeringen som går runt spåret.
Träning är nånting som jag tycker är riktigt roligt. Vår familj har alltid vart en riktig sportfamilj. Alla vi barn har eller håller på med någon idrott. Förra året var jag tvungen att sluta med det jag älskar mest av allt, hockeyn, på grund av en skada som aldrig läker. Jag saknar hur glädje när man åker runt på isen och skjuter iväg pucken mot målet och hoppas att den ska gå in. Men bara för att jag har slutat med hockey betyder det inte att jag har slutat tränat. Så just nu så älskar jag att springa och träna på gym. Endorfinerna man får av att träna går inte att beskriva eller känslan man har efter ett träningspass går inte heller att beskriva.

Jag stannar utanför vårt hus och pustar ut. Hela jag är dränkt i svett. Jag tar upp mobilen och ser chockat att klockan redan är nio. Oj! Har jag vart ute i två timmar? Precis när tänker gå in ser jag att en av våra grannar går ut genom dörren. En medelålders kvinna som ser ut att vara i 35 års ålder. Hon har långt brunt hår som är uppsatt i en hästsvans. Hon är klädd i en mörkrosa och ett par mysiga tofflor. När hon kommer fram till brevlådorna som jag står vid sträcker hon ned handen i den och tar upp morgontidningen.
-Hello, you must be one of our new neighbours. My name is Pattie by the way, säger Pattie som hon heter och släcker ut handen. Jag sträcker ut min och och skakar hand med Pattie.
-Hello, my name is Emilia, but you can call me Millan. Yes we arrived here last night, säger jag eller rättare sagt stammar fram. Min engelska är väl inte direkt den bästa. Men den får duga, den blir bättre med tiden hoppas jag.
-Sorry, but my english is not so good. We are from Sweden and there we talk swedish. säger jag och får fram ett litet leende.
-It's okay. I understand you. You are really good anyway, but give English some day and you will be better. I need to go inside now, and welcome to Stratford, säger Pattie och sedan vänder hon på sig och går in igen. När jag hör hennes dörr stängas går jag också in i värmen.

Jag virar handduken runt kroppen och går ut ur badrummet och vidare in på mitt rum. Där sätter jag på min nya fräscha underkläder och sätter upp håret i handduken. Jag går fram till spegeln som sitter bredvid fönstret och kollar in min kropp. Jag har alltid haft komplex över min kropp, framförallt över mina ben som har vart så smala och min magen som har vart alldeles för smal . Men jag lär mig hela tiden att jag ska älska kroppen även om det är svårt. Jag har alltid vart smal hela mitt liv. Men sen jag sluta med hockeyn har jag gått upp några kilon och lagt på mig muskler från min styrketräning. Det jag ser i spegeln ska jag inte se som något dåligt utan vara nöjd över att jag utvecklas hela tiden. Att jag ser att jag växer är något bra, och jag vill ha synliga muskler så det är bara att fortsätta att träna och äta.
Jag sätter på Chandelier med Sia på mobilen och släpper lös i rummet. Jag vet inte vart dansen kommer ifrån, men det ända jag tänker på är att jag måste få släppa lös. För jag var ju inte på Tommys fest hemma, så jag får väl ha min egen fest hemma i mitt rum nu. Alla mina känslor försvinner för ett tag och jag känner mig fri för stunden. Men det jag inte hann tänka på är att jag dansar i bara mina underkläder. Nu låter det som om jag är värsta strippan, men det är jag absolut inte! När låten är slut märker jag att det står en kille och stirrar på mig från grannens hus med öppen mun. Från mitt rum kan man se in i ett rum på våra grannars rum. Våra fönster är mittemot varandra. Han ser helt förskräckt ut, som om han inte har sätt en tjej dansat förut i underkläder.
Jag känner hur det börjar heta till i ansiktet och bara vill försvinna. Varför var han tvungen att se den? Jag vinkar till han innan jag springer till sängen och trycker huvudet mot kudden och bara skäms.

JUSTINS PERSPEKTIV:
*RING*
Jag sträcker ut handen mot sängbordet och greppar tag i mobilen som ringer och trycker mobilen mot örat utan att se vem det är och svara.
"Hey Justin! Where are you!? You are late, the game starts now!" Skriker Ryan i telefonen. Fan, tänker jag för mig själv. Jag skulle ju med han och Chaz och kolla när A-laget spelar en match i ishockey arenan. Ryan är en riktig bra kompis till mig här hemma i Stratford. När jag inte är ute på turné så hänger jag gärna med mina två bästa kompisar Ryan och Chaz. Vi har vart vid varandras sidor och stöttat varandra ända sedan vi var små. Jag tänder lampas ovanför sängen. Jag gäspar och sätter mig upp och kollar på klockan på vägen som visar halv nio.
"Hey Ryan! I'm so sorry. I didn't hear the alarm, I came home late last night from the tour", svarar jag sömnigt och lägger ner huvudet på kudden igen.
"I know, your mum just called me, she just wanted me to wake you up", säger Ryan och i bakgrunden hör jag hur Chaz skrattar.
"Really funny guys, I need to sleep more, goodnight", svarar jag Ryan och jag klickar på "avsluta" knappen. Fast egentligen behöver jag inte sova nå mer, men jag orkar verkligen inte gå bort mot rinken för att kolla på en hockey match. Så istället ställer jag mig upp och går fram till fönstret och drar upp rullgardinen. Det första jag ser när jag drar upp den är en tjej som hoppar runt i underkläder i det andra huset. Jag står där helt chockad och kollar på henne. Undra vem hon är? Hon är riktig snygg även om hon inte har några kläder på sig. Hennes blonda naturliga hår hoppar i takt med musiken som hon säkert lyssnar på och armarna är i luften och gungar. Helt plötsligt slutar hon att dansa, utan står nu och kollar på mig. Vilka vackra ögon hon har, två blåa fina ögon som liknar 2 kristaller stirrar nu in i mina ögon. Hon vinkar snabbt till mig innan hon vänder på sig och springer iväg. Jaha, undra vem det där är? Hon måste vara ny här. Hon ser inte ut att komma här ifrån eller från USA. Hon liknar inte någon här, för ingen här har så naturligt blont hår, som hon har. Men varför är hon i familjen McCones hus? Har de flyttat? Med alla mina tankar sätter jag på mig mina svarta mjukisbyxor och går ner till mamma. När jag kommer in i köket sitter hon vid köksbordet och äter frukost och läser tidningen.
-Good morning Justin, säger mamma och lägger ifrån sig tidningen .
-Hey, do you know if McCone have moved away? Frågar jag mamma och går fram till kylskåpet och tar fram yoghurten och ställer den på bänken.
-Yes, they moved last week. So we have some new neighbours. They are from Sweden, and the girl are really nice. I met her when I was out this morning. They came late last night, svara mamma medans jag häller i yoghurten i en skål och öser på med flingor. Sedan tar jag fram min speciella te kopp och har i varmt vatten och lägger i en te påse.
-Wow! I saw the girl from my room when I pulled up the blind. I think she danced or she did something very different from Sweden, but I don't know, svarar jag och börja äta min frukost.