~Felix perspektiv~
Dom verkade så glada när vi öppnade, vad har ni gjort då. Säger jag, Omar rodnar snabbt och går fram till Sanna och kramar henne. Sedan går vi in och sätter oss i soffan, ni drar väl snart eller. Säger Sanna. Ja säger vi kör,
~Sannas perspektiv~
Snart ska killarna åka tillbaka till Stockholm, klockan är 14:00 just nu. Jag kommer sakna dem sjukt mycket, killarna verkar väldigt deppiga. Omar ropar på killarna, och tar med dom till köket. Katia sitter kvar med mig,
-hur mår Sanna idag då? Säger Katia
-bra kommer sakna är sjukt mycket. Säger Jag
Vi kommer saknar dig med, hon kramar mig. En Katia kram är alltid underbar,
~~~~~~~klockan 06:00~~~~~~~~~~
Vi går och sätter på oss skorna, och går mot tunnelbanan.( vet inte om dom har tunnelbana i Södertälje!!😂)
När vi är framme på tågstationen, så är klockan 06:15 snart är det dags att säga hej då. Vi står i kramas i en gruppkram, Ogge håller ett litet tal. "Sanna vår syster bästa vän Oscars Fv, du betyder allt för oss. Du är den som alltid är där för oss, du är alltid den personen som får oss på Humör. Utan dig vore vi inget, och han börja sjunga på Build a girl. Och dom andra hängde på i låten, tårarna föll för mina kinder. Jag kunde inte hålla dom inne längre, Omar gick fram till mig och gav mig en kram. En kram jag inte ville släppa jag kunde stå där för alltid, sedan släpper han hans bruna ögon är blanka. Och Felix kommer fram och ger mig en kram som bara Felix kan ge, sedan släpper han och Ogge gör detsamma. Och Katia springer fram till mig, då brister allt hon ger mig en kram och vi står där länge. - jag kommer sakna dig mer en allt.
-mm säger jag till svar.
Sist ut är Oscar, jag kan inte ens titta in i hans ögon. Jag springer fram till en bänk och drar upp knäna till huvudet, och jag brister ut i gråt. Någon bär upp mig och när jag tittar mot personen står Oscar där,
-hej då Sanna kommer sakna dig.
-hej då Oscar jag kommer sakna dig mer.
Tåget har kommit och då går på tåget, Omar sätter sig vid fönstret så att han kan vika åt mig. Tågets motorer startar och rullar iväg, Omar vinkar snabbare och snabbare. Sedan är tåget borta, jag går mot tunnelbanan och tar mig hem. När jag kommer hem sitter Mamma i soffan, och tittar på någon film. Jag springer upp till mitt rum och tvättar av sminket, sedan sätter jag på mig ett par rosa mjukis byxor och en vit T-shirt. Jag sätter upp håret i en hög hästsvans och springer när för trappan och sätter mig i soffan vid mamma.
~Sannas mammas perspektiv~
Hej gumman säger jag, hej mamma svarar hon snabbt. Och deppigt hon saknar dom verkligen, och gillar verkligen inte att se Sanna så här. Killarna och Katia betyder verkligen mycket ser jag, det senaste dagarna har jag tänkt på att flytta tillbaka. Till Stockholm, och det är väldigt stelt mellan mig och Sanns pappa just nu.
-du Sanna
-ja mamma
-jag har tänkt på att vi kanske ska flytta tillbaka. Säger jag
-har du säger Sanna stressat
-mm säger jag
-när då frågar Sanna
-jag vet inte riktig.
-men pappa och hans och ditt nya jobb, säger jag.
-jag tycker inte om mitt nya jobb,och pappa ville stanna kvar.
- jaha okej, jag är redan peppad säger Sanna. Och låter på bättre humör.
<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<
Hej 💞 alla läsare sorry för att jag inte har uptaderat på länge 💗 men har haft fullt upp💓 men här kommer ett nytt kapitel 💓 så läs 💛 love U/FooerGirl💚
YOU ARE READING
I MOVE and MEET you again
FanfictionHandlar om Sanna 17 bor i Stockholm Och träffat killarna. Omar,felix, oscar, ogge Och flyttar till Södertälje. Det är spännande vill inte avslöja ❤️