Jag vaknade av alarmet på min mobil, klockan var 09.00 och igår hade Niall smsat vilka tider och allt, så jag slängde ner lite av mammas pengar som låg på bordet i hallen innan jag drog på mig min vinterjacka och skor. Låste dörren och tryckte ner nyckeln i väskfickan.
På flygplatsen gick jag igenom alla kontroller och det var ovanligt lite folk här idag. Hittade min gate och satte mig utanför den på en hård stol.
Flygresan gick snabbt eftersom att jag sov nästan hela. Fast det var bara skönt. När jag kommiti ut från planet så möttes jag av en blond pojke som stod med famnen öppen, redo att omfamna mig. Jag satte fart och sprang in i hans famn. Han luktade så gott och var så varm. Han hade världen bästa kramar.
"Hey" viskade han medans han fortsatte hålla om mig.
"Hi" viskade jag tillbaka och kramade honom ännu hårdare.
"Missed me?" Viskade han igen och skrattade.
"You can't imagine." Viskade jag ännu en gång och skrattade jag med. Vi släppte varandra och letade upp min väska för att sedan åka till "vårat hus" som vi köpt för att kunna vara i allihopa. När vi kom in slängde jag mig direkt på soffan och Niall satte sig i fåtöljen på sidan.
"You look tired." Påpekade han och tog av sig kepsen.
"I am..." mumlade jag tillbaka och log. "Where's Harry?" Frågade jag och kände hur jag började rodna. Varför gjorde jag det?
"I don't know. Somewhere here in London." Började Niall och höjde ett ögonbryn. "Do you want him to come?" Fortsatte han och kollade allvarligt på mig.
"I... it doesn't matter but maybe." Sa jag tveksamt och Niall verkade märka hur nervös jag var.
"hey, what's wrong? Something you haven't told me?" Frågade han allvarligt.
"No! It's nothing!" Sa jag irriterat och suckade.
"I will call him" Sa han igen och log. Jag himlade med ögonen.
"I have to talk to Cam, I'll be right back" Mumlade jag och reste mig för att gå till mitt sovrum. Jag fiskade upp mobilen ur fickan.
"Hello?" svarade en trött röst. Och då slog det mig att det inte är samma tid i USA som här.
"Oh my god I'm so sorry Cam. I forgot" Mumlade jag och satte mig på sängkanten.
"It's okay Maya. Hi, what's up?" Svarade han och skrattade tyst.
"Nothing actually... i'm sorry I woke you up. Just wanted to hear your voice." Sa jag med tanken om att jag började rodna när vi nämnde Harry, vilket var konstigt.
"You're so cute." viskade han. Jag log för mig själv och ritade figurer med mitt egna finger på mitt lår.
"I miss you" Viskade jag tillbaka och leendet försvann. För det gjorde jag, jag saknade honom verkligen. Det var flera månader sedan vi träffades sist.
"I miss you too babe..." sa han lite högre och lät lite sorgsen. Jag la mig ner i sängen och suckade tungt.
"What's wrong?" Frågade han igen.
"Nothing, i'm so tired." ljög jag. Då hörde jag Niall knacka på dörren. "Wait" mumlade jag till Cameron och stängde av ljuder så att han inte skulle höra.
"Niall?" Frågade jag honom när han puttade upp dörren.
"Hello." började han och log glatt. "Just wanted to warn you about that Harry is coming soon" La han till lika glatt.
"Oh, great!" Log jag och verkade nästan lite för glad.
"Happy?" Frågade han retsamt. Antar att han anar någonting.
"Yes. Or no. Look, i'm just happy to see him again that's all." Kontrade jag och log försiktigt.
"Sure." Svarade han retsamt och blinkade med ena ögat innan han försvann ut genom dörren.
Jag tog upp telefonen igen. "Cam?" sa jag försiktigt.
"I'm still here" Mumlade han. Han verkade jättetrött.
"I'll let you sleep. Love you. Miss you." Viskade jag tillbaka.
"Thanks, so sweet of you. Love you and miss you too babe" viskade han och jag kände ett svagt leende på mina läppar. Jag la på och tryckte ner mobilen i bakfickan medans jag hoppade ner från sängen och började vandra ut genom dörren. Där stod han. Han hade redan kommit hit. Med sitt lockiga hår bakdraget över huvudet och en svart t-shirt. Han var så fin. Jag gick sakta framåt mot honom och Niall som stod vid köksbänken och kollade på mig.
"Hi Maya." Sa han och log försiktigt. Jag tog några steg till fram och han mötte mig på vägen medans han la armarna om mig.
"Hi Harry" Viskade jag och tog emot hans varma kropp emot mig. Jag blundade och kände hans goda lukt. Jag hade verkligen saknat honom. "I've missed you" mumlade jag tyst.
"Same" Viskade han tillbaka och släppte mig.
Vi satt och pratade i ett par timmar medans vi åt mat och fikade. Det kändes inte lika stelt och jobbigt nu när vi fått snacka lite. Harry bestämde sig för att sova kvar i huset med mig och Niall och så började vi planera Louis birthday party litegrann.
Efter att tag så bestämde jag mig för att gå ut och handla lite saker till Louis och till mat och andra grejer som vi behövde.
"Are you sure you want to go alone?" Frågade både Niall och Harry flera gånger medans jag tryckte ner fötterna i skorna och slängde på mig jackan. Jag tittade upp och log varmt.
"I'm sure boys" Svarade jag och öppnade ytterdörren och började gå mot stan.
Jag köpte lite mat och dricka och annat nödvändigt att ha hemma och när jag var klar med det försökte jag hitta en bra present till Louis. Det var jättesvårt, jag letade nästan överallt. Efter några timmar så hade jag gått igenom nästan hela stan och letat men kom verkligen inte på vad jag skulle köpa till honom så jag satte mig på en bänk och vilade lite. Mobilen ringde.
"Hello?" svarade jag utan att kolla på skärmen vem det var som ringde.
"Hello, it is Niall. Was wondering when you're planning on coming back? You've been gone for hours!" Suckade han och likaså gjorde jag.
"I don't know. I'm searching for a present for my friend Louis. Do you know him?" Svarade jag och han skrattade.
"Oh, you're such a good friend" skrattade han. "I think I know him, birthday in one day?" Fortsatte han glatt.
"Exactly" Suckade jag och ställde ner matkassarna på marken bredvid bänken.
"Hurry..." mumlade Niall och jag svarade med ett "I will" och så la vi på. Jag reste mig upp och plockade upp påsarna igen. Jag får väl leta mer imorgon, antog jag och började gå hemåt. Då plötsligt hör jag några folk skrika. Vad nu? Jag vände mig sakta om och ser ett par unga tjejer springa mot mig. Åh, självklart. Directioners.
"HELLO MAYA! CAN I PLEASE TAKE A PICTURE WITH YOU?" Utbrast allihopa i mun på varandra medans jag sakta ställde ner påsarna på marken och förberedde mig för ett foto.
"Sure" Log jag snabbt och la amarna om tjejerna. Det blev ungefär 6-8 foton innan dem sa tack och jag kunde börja gå igen.
"Where's Niall?" Skrek dem efter mig.
"Home" Ropade jag tillbaka och gick med raska steg iväg från dem. Visst, jag älskade att prata med killarnas fans och ta foton men idag var en irriterande dag, jag ville verkligen hitta en present till Louis.
YOU ARE READING
Half a Heart
FanfictionMaya är en 18 årig tjej från Sverige som på olika sätt har stött på pojkbandet One Direction och Cameron Dallas och hans kompisar. Maya hamnar senare i ett läge hon aldrig någonsin trodde hon skulle hamna i och när hennes föräldrar inte bryr sig om...