Half a Heart

SEX

Jag sprang ner för trappen och som vanligt satt båda killarna där nere vid bordet och åt frukost. Jag tänkte att jag skulle vänta med att fråga Harry... kanske skulle jag berätta för Niall först? Jag åt min frukost och när vi alla ätit upp så började vi prata om klädval för ikväll. 

"How many people are coming?" Frågade Niall medans vi planerade lite.

"I don't know." Svarade jag, men det var nog kanske runt 20-30 personer? Alla hade bjudit in några kompisar var så det borde vara något sådant.

Efter ett tag så betämde sig Harry för att hoppa in i duschen och då passade jag på att prata med Niall... Han skulle precis gå till sitt rum men jag hann stoppa honom.

"Niall." Pep jag nervöst innan han försvann uppför trappen.

"What's up?" Frågade han medans han vände sig om och lutade sig mot trappräcket. 

"Can we talk...?" Frågade jag och kollade ner i bordet som jag satt vid. Han kom fram till mig och satte sig mitt emot mig.

"What have happened?" Frågade han och han leende hade försvunnit.

"It's nothing important. I just... Zayn called me" började jag. Niall nickade. "He asked me to go out with him and Perrie" fortsatte jag.

"So? That's great" svarade Niall och log lätt.

"Yes it is. But uhm... He asked me to bring Harry and -" han avbröt mig.

"Then do it!!! Maya come on" började han och log hemlighetsfullt. "I can see the way you're looking at him" Fortsatte han och jag blev helt chockad. 

"What?" Mumlade jag tyst och sjönk ner på stolen.

"Maya. It's not weird." Sa han lugnt och tog min hand. "Ask him. I promise he won't say no." 

"Okay..." jag tvekade men sedan kollade jag upp och nickade bestämt. "I will." La jag till och kramade om Nialls hand. 

Jag tänkte länge på det Niall sa. Jag kan se hur du ser på honom. Vad skulle det betyda? Kollade jag på Harry på något speciellt sätt? Nej. Det spelar ingen roll. Jag har Cameron och Harry är mitt ex. Det ska bara bli en rolig kompis dejt. 

 Ikväll skulle vi alla bara ha roligt, utan att tänka på allt jobbigt. Jag skulle få träffa mina favorit killar och bara ha en allmänt bra kväll! Jag hade valt ut en klänning, åh den var så snygg. Jag stod i spegeln och betraktade min kropp i den tajta klänningen som framhävde mina former. Det guldiga halsbandet som hängde runt halsen och mitt sotade smink runt ögonen och mina svarta klackar. Jag var nöjd, det måste jag erkänna.

Jag smög försiktigt ut från mitt rum och trippade ner för trappen där Niall och Harry satt och drack alkohol. Jag gick försiktigt och dem märkte mig inte förns jag råkade sätta ner ena klacken lite för hårt i golvet.

"Oh, wow" viskade Harry tyst och scannade genom mig från topp till tå. Jag log försiktigt mot honom och satte mig på en stol.

"You're gorgeous" Sa Niall och log mot mig. 

"Thank you" Svarade jag log tillbaka. Jag vände mig till Harry för att ställa frågan om "dejten". Han glodde på mig. "Harry?" Sa jag tyst.

"Yes?" svarade han snabbt.

"Would you like to go out with me, Zayn and Perrie tomorrow?" Jag sa det tyst och snabbt men han log varmt och nickade.

"Absolutley" svarade han.

jag kände mig lättad och det var en skön känsla att fått det sagt. Efter ett par minuter, kanske en halvtimme så knackade det på dörren och vi alla tre gick för att öppna. Det var Liam och Louis med deras tjejer. Jag var så glad att se dem att jag flög in i deras famnar. 

"I've missed you" viskade jag och log glatt. Louis och Liam skrattade och kramade tillbaka. 

Efter ett tag var alla gäster på plats i huset och hög musik spelades blandat med skratt och skik. Alla verkade ha det väldigt roligt. Jag satt på en barstol i köket och betraktade allt folk som dansade och pratade runt om i huset. Plötsligt ser jag Harry stå och prata med någon i hörnet. En tjej? Vem var det? Jag kände någon slags avundsjuka stiga och jag förstod inte varför. Han var inte min eller så! Jag hade fäst blicken på dem båda ett långt tag innan jag kom på mig själv att sluta glo... Jag snurrade runt stolen mot bordet och mitt emot mig satt plötsligt Zayn med Perrie bredvid sig. Jag hade visst missat att dem kommit.

"Finally" skrattade Zayn och blinkade mot mig. Jag log stort men blev nervös. Såg han att jag glodde på Harry?

"For how long have you been sitting there?" Frågade jag och skrattade nervöst.

"5 minutes maybe, not that much" svarade Zayn och la armen om Perrie.

"Hello honey" sa Perrie och jag svarade glatt tillbaka. 

"What did Harry say?" Frågade Zayn och kollade på mig.

"He said yes" Svarade jag och log lite snabbt.

Vi pratade ett tag och sedan kände jag ett behov av att besöka toaletten så jag ursäktade mig och smög till hallen där toaletten befann sig. Precis när jag skulle öppna dörren sattes en hand på min axel. Den var varm och stor. Jag snurrade förvirrat runt och möttes av en Harry som kanske fått i sig lite mycket alkohol. 

"I've been looking for you" mumlade han och lutade sig mot väggen. Jag tog tag i hans arm så att han inte skulle ramla ihop och så log jag stelt.

"You're drunk" mumlade jag tillbaka och släppte långsamt hans arm.

"Maybe. But..." började han men skakade på huvudet. Jag gav honom en förvirrad blick innan jag smög in på toaletten. Var jag irriterad för att han pratade med en annan tjej? Vad var det med mig?

Efter flera timmar av festande och skrattande så hade de flesta dragit, utom Liam, Zayn, Louis, Niall och Harry. Harry hade nyktrat till lite och låg och vilade på soffan. Resten av killarna satt i köket och pratade. Jag satt på soffkanten och kollade på Harry där han sov. Delar av natten så umgicks vi alla som förut och jag var så glad att kunna vara med allihopa samtidigt. Någonstans på natten drog alla förutom Niall och jag som fortfarande var kvar. Vi somnade nästan direkt.

Nästa morgon hade jag bara en dålig känsla så jag sprang ut och sprang runt på stan utan att veta vart jag skulle eller varför jag mådde så dåligt. Det var så mycket tankar i mitt huvud och jag visste inte vad jag skulle göra, jag förstod inte ens mig själv. Jag satt på en bänk långt ifrån allt och alla, det var kallt ute. Mina händer var röda och iskalla och tårar, en i taget, rann ner för mina kinder. jag antog att jag bara var trött på livet, bara på allt. Då ringde mobiltelefonen och jag tog motvilligt upp den ur fickan.

"Where are you? You were gone when I woke up" sa rösten, det var Niall. Jag torkade tårarna snabbt och hostade till.

"I don't know. Just running around" Mumlade jag och tårarna försökte pressas ut, för att Nialls röst gjorde mig mer ledsen. han var så bra.

"I can hear you crying.. are you alright?" frågade han oroligt.

"Im okay" försökte jag men han gav sig inte.

"No. Come home Maya" sa han. Jag log genom tårarna och började gå hemåt. 

Jag vet varför jag var ledsen nu. Jag var ledsen för att jag inte hade en familj. Jag hade en mamma och en pappa, ja. Men dem brydde sig inte om mig för fem öre. Jag var alltid ensam hemma och fick göra allt själv. Jag hade ingen beskyddande mamma som jag kunde berätta saker för. Och så var jag ledsen för att jag hade en bra kille, men jag kände att allt starkare känslor började väckas för en viss Harry. Det gjorde ont i mig att inte veta vad jag skulle göra i detta fall.

Jag kom iallafall att tänka på en sak när jag promenerade genom London. Jag skulle åka till Cameron och USA innan nyår. Jag var tvungen. Det hade gått en sådan lång tid sedan vi sågs och jag behöver veta ifall jag fortfarande är kär i honom.