Kapitel 3.

220 6 1
                                    


Jag tänkte på det jag nyss drömt. Konstigt jag brukar aldrig drömma mardrömmar, men alla gör väl det någon gång.. Tror jag. Men varför drömde jag just om mormor och morfar och deras hus? Konstigt. Jag kollade ut på vägen. Jag såg att en lastbil höll på att köra in i vår bil-sida jag skrek och mamma tvärbromsade. Det var tur att det inte fanns en bil så nära så att vi kunde krocka. Mamma frågade ifall jag och pappa var okej. Jag svarade bra, men pappa svarade inte. Mamma nästan skrek ERIIK (pappan heter så) och ruskade honom. Han rörde hastigt på sig och mumlade ett va? Jag höll på att bryta ut i skratt. Mamma kollade strängt på mig och jag slutade genast. Erik, det var så att vi höll på att krocka med en lastbil, och här ligger du och sover? Då kunde jag inte hålla mig längre. Det kändes som att magmusklerna skulle gå sönder så mycket skrattade jag. Nu hade mamma också släppt sin stränga min och låg och vred sig i förarsätet. Först fattade pappa ingenting, men sen fattade han och han började skratta också. När vi hade slutat skratta så körde mamma iväg igen. Jag tänkte på det som hade hänt. Jag satte mig till rätta i baksätet med benen i kors och sen frågade jag mamma hur länge det var kvar. Hon svarade:
-bara en timme. Med ett leende på läpparna.
---------------------------------------------
BOOM😂 där fick ni ett kapitel till💗😽 hörs i nästa kapitel😽 puuusss

Femte tecknetWhere stories live. Discover now