Femte tecknet

Kapitel 4.

Jag hade tydligen somnat. Jag vaknade av att något lyste mig rakt i ansiktet. Jag kisade och såg att pappa stod där med en lysande ficklampa i handen. Jag satte mig upp hastigt och frågade vad han höll på med. Pappa svarade att jag hade somnat och att han bara skulle göra ett bus.
-ha ha sa jag argt.
Mitt morgon humör är inte det bästa. Som ni kanske märker...
-men förlåt då, sa pappa lite bus-tjurigt tillbaka.
Jag frågade om vi var framme och han sa bara
-jeppselijeppsjapp
Jag sa tillbaka att han alltid ska vara så barnslig. Han gjorde en väldigt ful min och jag skrattade faktiskt lite. Pappa sa att mamma var inne i köket. Jag sa
-ok
och hoppade ut ur bilen.
Jag kollade mot huset. Lika härligt och underbart att vara ute i skogen.
Jag slängde en blick upp mot deras vindsfönster.
Stod det något där?
Nej Lovisa nu får du skärpa dig.
Det står ingen där. Du inbillar dig. Jag fortsatte gå mot huset.
Jag tog ett djupt andetag och hoppades att det inte skulle se ut som i drömmen. Jag öppnade dörren och kikade in. Allt var som vanligt. Lika städat, frukt i fruktskålen, vasen på golvet och väggarna var helt normala och vita.
Det var bara en dröm Lovisa. Det är inte verklighet. Jag sa det flera gånger men jag var fortfarande inte helt säker.
Jag gick in till köket där mamma, mormor och morfar satt. Mormor nästan sprang fram till mig, det brukar hon göra. Hon frågade om jag ville ha en kaka och lite saft men jag sa:
-nej tack.
Jag hade fortfarande ont i magen efter drömmen. Jag sa att jag skulle gå in till gästrummet och packa upp mina väskor. Mormor nickade till svar och satte sig vid bordet igen. Jag gick in till gästrummet och möttes av en fruktansvärd doft...
---------------------------------------------
Såååå💗😽🌵 där fick ni ett kapitel till😽 hoppas att ni tyckte om kapitlet💗 och vad är det som luktar på rummet?🌵Hihih ses i nästa kapitlet😂💗😽🌵