Livet som Stockholmare (Oscar Molander/The Fooo fanfic)

What's he going to say ?!

☀️ Vildas Perspektiv ☀️

Med skräckblandad förtjusning tittade jag på Jasse.

- Omg !!!!! utbrast hon och kramade om mig. Jag var så i chock att jag inte ens kramade tillbaka.

- Du MÅSTE berätta till Ogge !!!! NU !!!! sa Jasse och tog min arm och började dra mig tillbaka mot stugan.

- Nej snälla !!! Inte nu !!! Jag berättar ikväll när vi är själv, viskade jag för jag var inte säker på att min röst skulle hålla.

- Okejj men då berättar jag för de andra ikväll, när vi ska gå och lägga oss, sa Jasse och log så brett att jag trodde hennes munngipor skulle röra i öronen. Jag suckade och nickade.

- Okejj, men nu, let's just have fun, sa jag och gickk tillbaka till stugan och smög in genom bakdörren. Väl inne igen drog jag fram ett skärbräde och började hacka lök. Jasse gjorde i ordning en sallad.

- Är ni klara snart ?! hörde jag någon säga bakom mig och när jag vände mig om stod Felix där och log.

- Jaa, alldeles strax, kan du ta ut dressingen och ketchupen när du går ut ?! frågade jag honom och han nickade. Sedan placerade jag den hackade löken i en skål och vände mig mot Jasse för att kolla om hon var klar med salladen.

- Gråter du ?!! frågade hon lågt och kollade på mig. Hastigt drog jag med baksidan av handen över kinden och märkte att det var alldeles blött. Jag hade inte ens lagt märke till det.

- Vad tänker du säga till Ogge om han frågar ?! frågade Jasse och tog fram ett par sallads bestick.

- Jag skyller på löken, svarade jag och tog med mig skålarna ut påå trädäcket. Ogge hade grillat klart biffarna och alla satt redan runt bordet och väntade. Jag slog mig ner på en ledig stol mellan Ogge och Felix och Jasse satte sig mellan Oscar och Emelie.

Under middagens gång lyckades jag faktiskt förtränga alla tankar jag hade i huvudet och lyckades ha det riktigt trevlig. Vi satt runt bordet och pratade långt in på kvällen och drog upp gamla minnen som vi skrattade åt. Klockan 12 bestämde sig Jasse, Emmi och Emelie för att ta ett midnatts dopp i havet. Jag bestämde mig för att diska, eftersom ingen annan endå skulle komma att göra det. Ogge fick ta killarna och hjälpa till att bädda i gäststugan. Innan de gick gav jag saxen till Ogge.

- Ikea, sa vi båda och skrattade. Felix bara kollade konstigt på oss och skakade på huvudet. Jag bar in all disk i köket och slog på varmvattnet och lät det rinna medan jag kopplade ihop min iPhone med mina Music Angels och lade på musik.

Jag hade diskat hälften av disken när Maroon5:s Sugar började spela. And believe me, jag ÄLSKAR den sången så jag började sjunga med. Plötsligt kände jag ett par armar runt min midja och jag kvävde ett skrik.

- Omg du skräms !!! Seriöst !!!!! utbrast jag och kollade över axeln på Ogge.

- Förlåt, sa han och skrattade lågt.

- Vad gör de andra ?! frågade jag sedan och ställde undan den sista tallriken i torkskåpet och drog ut proppen i diskhon.

- De bestämde sig för att gå och lägga sig, svarade Ogge och tog bort sina armar runnt mig så att jag kunde röra mig.

- Vad är klockan, frågade jag och kollade på min iPhone.

- Kvart över 1, svarade Ogge och gäspade.

- Du ser rätt sliten ut själv, log jag och stängde av musiken och tog min iPhone och började klättra uppför stegtrappen. Ogge följde mig tätt i hälarna. Snabbt böt jag bort mina jeans shorts och linne mot ett par blåa handbolls shorts och en neon gul sport bh. Ogge bestämde sig för att sova i bara ett par vita fotbolls shorts, vilket jag inte klagade på, obviously. Han måste ha varit väldigt trött för det tog kanske en och en halv minut innan han hade somnat.

Jag däremot kunde inte somna, hur mycket jag än försökte. Alla tankar som jag förträngt under kvällen kom tillbaka som en flodvåg. Hur skulle jag berätta för Ogge ?! Det hade ju varit dumt om alla andra förutom Ogge viste om det i morgon. För om det var en sak jag visste så var det att Jasse inte skulle kunna hålla en sådan hemlighet hur länge som helst. Och hur skulle jag berätta för mamma ?! Hon skulle typ flippa, allvarligt ..... Trots detta var jag endå ganska glad. Kille eller tjej ?! Jag visste inte om jag ville ha en son elr dotter. Efter att ha legat där ett tag reste jag mig tyst och försiktigt upp utan att väcka Ogge. Jag drog på mig en lång kofta och smög nerför stegtrappen. [(Lyssna på Benjamin - Unbreakable för att få rätt stämning)] Hela stugan låg i mörker förutom en liten lampa i vardagsrummet som blivit på. Tyst öppnade jag ytterdörren och klev ut i den friska nattluften. Försiktigt stängde jag dörren efter mig och började gå ner mot bryggan. Jag stuntade i skor och gick barfota över gräsmattan och upp på bryggan där jag satte mig längst ut på änden och doppade fötterna i vattnet. Det var rätt ljummet för att vara så tidigt i juni. Allting låg i mörker och himlen var molnfri och stjärn klar. Månen speglade sig i vattnet och små vågor kluckade mot bryggan och båten. Nu och då blåste en svag sjöbris vilket fick vassen att rassla. Det var så underbart tyst och vackert att jag bara satt där och stirrade rakt fram. Jag måste ha suttit där ett bra tag för plötsligt kände jag fotsteg mot bryggan och strax slog sig Ogge ner bredvid mig. Han doppade ner sina fötter i vattnet och lutade sig bak på sina händer utan att säga något. Jag lutade mitt huvud mot hans axel. Vi satt ytterligare en stund innan han bröt tystnaden.

- När tänker du berätta vad som är fel ?! frågade han och stirrade mot det spegelblanka vattnet där månen speglade sig.

- Vadå fel ?! frågade trots att jag visste precis vad han pratade om.

- Vilda jag ser på dig att något är fel, du beter dig annorlunda, jag ser det, trots att du försöker bygga upp en fasad så att ingen ska lägga märke till det, sa han och tittade rakt på mig. Jag suckade och satte mig upp så att jag inte lutade mot hans axel. Here goes nothing.

- Lova att du inte blir arg, sa jag och tittade försiktigt på honom. Han nickade och jag tog ett djupt andetag innan jag stack handen i fickan på koftan och tog fram graviditetstestet. Jag tittade en sista gång på det innan jag gav det till Ogge. Jag vågade inte ens titta på honom så jag satt och stirrade på mina fötter i vattnet och hoppades att han skulle säga något så jag slapp den olidliga tystnaden. När han inte sa något reste jag mig för att gå tillbaka till stugan men jag han bara ta ett steg innan jag kände hur han tog tag i min hand och snurrade runt mig. Jag såg rakt in i hans ögon i en sekund innan han kysste mig som aldrig förr. Skogen bakom stugan hade kunnat så i full brand utan att jag skulle ha lagt märke till det och 3:dje världskriget kunde ha brutit ut just där just då utan att jag skulle ha brytt mig.

Så småning om avslutade han kyssen och tittade mig i ögonen med världens största leende.

- Varför skulle jag bli arg ?! viskade han och drog mig tätare mot sig och höll mig kvar. Jag hade mina armar runt hans hals.

- Jag .... eh ... jag vet inte, svarade jag och bet mig i läppen. Han skrattade till och pussade mig på näsan.

- Det här var det bästa du någonsin kunde ge mig, viskade han tillbaka och äntligen kunde jag le igen. Det kändes som om världen lyftes från mina axlar och jag kunde andas igen. Sedan han jag inte reagera innan jag gäspade stort och Ogge skrattade igen.

- Dags att sova ?! frågade han och lyfte upp mig "bridal style"

- Du vet att jag kan gå själv, log jag men endå placerade jag mina armar runt hans hals. Han bara tittade ner på mig och log.

☀️🌙☀️🌙☀️🌙☀️🌙☀️🌙☀️🌙☀️🌙☀️🌙☀️🌙☀️

Heeeeejjj !!!!! Hahah detta dök upp i huvudet på mig idag när jag skulle skriva prov 😂😂 och sedan hörde jag Benjamins Unbreakable och kände att jag bara MÅSTE skriva detta !!! Iaf ... lyssna gärna på den låten när du läser 😊😊 och sen är jag ju kanske lite stolt över att Benjamin faktist kommer från Finland 😳🙈🙈😍😂😂