Kom då ketchup, så går vi. - PAUSAD-

Kapitel 9▲

>>Nästa dag, det är lördag okok<<

Jag vaknar av att mobilen vibrerar, klockan är snart ett. Jag stönar av trötthet och går in på kik, det är Felix & Anja som har skrivigt, vilket chokade mig. Vad fan vill hon då?

"Asså, hej D/N, vet att du liksom hatar mej men asså, allt var Emelies fel, okok? Hon ville vara med dig för att hon visste att Felle gilla dej och så gilla hon han & sen var hennes plan att förstöra mellan er, lita på mig..." skrev Anja. Det var alltså lite så som jag trodde?

Jag svarar: "Okej, bra, typ" och sedan går jag över till min och Felix's chatt.

"Asså, det du sa om pojkvän, är vi typ tillsammans på riktigt :))?" Skrev han. Jag svarar bara att jag inte vet riktigt än, och sedan går jag upp och letar fram något att ha på mig. Det slutar med en jättesöt magtröja och jeansshorts. Felix svarar direkt, "Okej, tar det som ett nej, får väll hålla ut en stund till, hänger du med och badar?" skriver han. Jag svarar att vi ses på stranden om tio minuter och börjar tar sedan på min bikini (triangl, vit) under de kläder jag hade valt, sedan packar jag ner en handuk, en solhatt och lite andra saker i en svart skinnväska.

>>Framme vid stranden<<

Väl framme vid den soliga stranden möts jag upp av en helt fantastiskt snygg kille, det är Felix. Hans hy har hunnit bli något mer solbrun än min, och hans magrutor passar perfekt till de blåa badbyxorna.

- Wow, vad fin du är! Säger han och flinar sådär löjligt barnsigt som bara han kan.

Jag flinar bara till svar och Felix visar sig bort dit han sitter. Jag fäller ut min rosa hellokitty handduk och springer ner till strandkanten.

- Är det kallt? Säger jag och tittar menande mot vattnet.

- Känn, flinar han.

Jag doppar foten i vattnet som har nästan exakt samma färg som Felix's badbyxor, jag huttrar till även fast det är minst 27 plusgrader i det blåa vattnet.

- Så kallt är det väl inte? Mumlar han och springer ner i vattnet, sedan börjar han skvätta på mig, han är som ett litet barn.

Jag skriker att han ska sluta och sedan skrattar jag lätt innan jag springer ner till honom. Hans huvud försvinner snabbt under vattenytan, och sedan kommer han upp igen, han är rent utsagt det sötaste jag har sätt.

Jag tittar på honom och han möter min blick, sedan är kriget igång. Vi skvätter vatten & dränker varandra med jämna mellanrum.

Efter ett tag kliver vi upp och går till den lilla kiosken en bit bortanför vårat lilla place och köper glass, jag köper en ny sorts magnum och Felix en daim.

Vi går snabbt tillbaka till våra handdukar och sätter oss ner, tätt intill varandra.

Det känns precis som i "Förr eller senare exploderar jag", första gången när Augustus och Hazel träffades.

Efter en stund mumlaer Felix något som jag inte hör.

- Vad sa du? Skrattar jag snabbt.

- Äh, inget, svarar han snabbt och kollar menande bort på en kille och en tjej som sitter och pussas.

Jag suckar lätt och ger honom en kyss på munen. Felix flinar nöjt och mumlar något som "Jag älskar dig, på riktigt", men jag bryr mig inte speciellt mycket utan njuter bara av stunden. Jag glömmer helt bort Emelies lögner och Anjas äckliga bortförklaringar, jag hatar ju inte henne på grund av Emelie, jag hatar ju henne för att hon också vill ta Felix ifrån mig.

- Ja, det är vi, säger jag plötsligt.

Felix kollar frågande på mig.

- Det du skickade på kik imorse, vi är tillsammans på riktigt nu, skrattar jag och det liksom känns i luften hur mycket Felix slappnar av.

- Du är min nu, skrattar Felix nervöst.

- Mm, din, bara din, flinar jag och lutar mig mot hans varma axel.