The last of you

Återträff

När jag fått mina pengar nästan sparkas jag ut. Han blev lite arg pga hur mycket jag tog betalt. Men jag fick som jag ville, tillslut.

När jag inser att jag inte har någon aning om vart jag är, och att han inte kommer köra mig hem blir jag ännu mer missmodig är jag var från början. Det finns bara en väg, och jag vet iallafall vilket håll jag kom ifrån, ~ och att det tog lång tid att ta sig hit ~ så jag börjar gå ditåt. Mycket snart tappar jag ändå bort mig. Det finns inga skyltar eller något, bara ett gigantiskt villaområde där alla husen ser likadana ut.

Jag hör en bil och sträcker ut armen och frågar om lift, men den bara kör förbi. Den också. Jävla bilister som vägrar lifta folk nu för tiden.
Jag suckar och går vidare, det finns inte så mycket annat att göra.

Jag hör en bil bakom mig men vet att det är lönlöst. Ingen kommer ändå stanna så det är lika bra att bara knalla vidare, hoppas jag hittar något ställe att sova på inatt. Att sova på gatan är jag van vid, det har jag gjort tidigare. Dock aldrig i bara byxor och tjocktröja.
Jag kollar upp mot himlen. Det börjar skymma. Små små stjärnor syns på himlen, sakta men säkert blir de fler och fler. Likaså försvinner värmen.

- Behöver du skjuts eller?
Jag vänder mig om och får ett par lysen i ögonen, men, jag känner igen rösten. Jag skymmer lysena med händerna och nu ser jag, det är ju han från igår igen! Han gör en vink med huvudet att hoppa in i bilen. Jag överväger tanken att han är en våldtäksman, innan jag hoppar in.

Det är tyst länge. Jag vet inte vad jag ska säga. Istället tittar jag då och då på honom, i smyg. Mellan långt svart hår, rak näsa, klarblåa ögon. Nästan onaturligt blåa. Hans hållning är rak, och som jag förstod igår, mycket tanig. Jag undrar var han fick alla musklerna från? Gömmer de sig under hans kläder?
Jag ser hur han börjar småle lite granna och det är det finaste leende hon sett!!
- Du kollar på mig, konstaterar han.
Vad ska jag svara på det? Att jag tycker han är vacker och inte har nåt annat val? Nej. Istället säger jag
- Jag försöker bara lista ut vem du är

Han kollat snabbt på mig innan han vänder tillbaka ögonen på vägen igen. Han kramar sakta om ratten med sina händer, så hårt att knogarna vitnar.
- Jag heter David
Är allt han säger.