Cancer (fanfic tfc)

Kap 12

Lisas perspektiv:

Jag vakna av att Omar hade glömt att stängt av alarmet till skolan så klockan va väl mellan 7:00 och 7:30.

Omar vakna inte från sin sovande sittande ställning så jag tar upp datan och kolla klockan

"7:45" stog de i de lilla hörnet på skärmen och jag passade på att gå in på bloggen och ser de otroliga 750 läsare på min blogg och jag skrek av lycka. Så jag råka vecka Omar och han kolla trött på mig.

-Förlåt mumla jag försiktigt.

-De gör inget log han och skratta och gnugga sig för ögonen. när en hund som jag mycke väl känner igen kommer inspringandes och hoppa på mig.

-MIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIILLLLLLOOOOOOOOOOOOO skratta jag och man såg lyckan i hans ögon och jag kolla mot dörren där Oscar nu stog lutad mot dörr karmen och kolla på Omar som nu hade somnat om.

-Hej sa jag tyst och knapt hör bart.

-Hej svara han och log och jag lag ner datan på golver och små halta mot Oscar för att ge han en kram

-Du vet väl att jag kan komma till dig! sa han och sprang fram och omfamna mig innan jag äns hade hunnit halvvägs.

-Amen nu va de så att jag ville gå och krama dig sa jag och skratta.

-du har gått dina 2 steg för idag sa han och vi båda brast utt i skratt.

-Hur mår du då? fråga jag och log mot hans tjocktröja/bröst för jag va så kort.

-Utvilad och jag tänkte ta Omar till Felix så han får sova lite skratta han och jag kännde hur illamåendet kom snabbt och jag börja slingra mig från Oscar men han släppte inte

-Vad är de Lisa sa han och hölll något hårdare.

-Spy... hann jag bara säga sen var hela hans tjock tröja full i spya och jag kom äntligen låss

-Förlåt sa jag och börja gråta..

Han tog av sig tröjan och han hade bara ett slappt linne under (DAMN) och han omfana mig igen.

-Shhh nej förlåt jag borde ha släppt dig log han.

-Förlåt mumla jag igen mot hans bara bröst.

-De är lugnt log han och pussa mig på huvet jag kolla upp på han.

´-Ska jag skicka hem Omar så han kan sova skönt inatt så han kan vaka över dig i skolan?

-Vadå kan inte du gö de skratta jag och log.

-Nej du är ju lite för busig skratta han och kysste mig. Och jag kysste tillbaka.

---

dundundundun vad händer nu?? de är inget jag vet själv än hahaha men jag har nog en aning... och sorry för att de va kort och de va lånf´g tid sen men jag älskar er ändå - ZABRINAH