Cancer (fanfic tfc)

Kap 7

Lisas persperktiv:

Jag sprang fram till Milo som hade kommit in genom dörren med tjejen som är 14 år som hennes föräldrar köpte Milo till henne som 9 åring, min älskade lilla 1 åring till hund som inte är 1 längre och inte så liten som han var när jag lämnade honom, Han är 6år och en stor fullvuxen hund. (Bild på Milo i början)

-Åhh vad jag har saknat dig Milo sa jag med pipig röst och han var minnst lika glad som mig och han skulle absolut lägga sig i mina armar som han gjorde när han var liten och jag lät han även om han inte fick plats och låg med rumpan på golvet.

Jag klia han på magen och han hade ett leende och de såg jag på långa vägar.

Tjejen harkla sig.

-Ehh Omar har köpt tillbaka Milo till dig sa hon och kolla ledset på mig.

-Vill du sälja honom då fråga jag och hon skaka på huvet.

-Men jag har fått en lillebror nu som är allergisk så jag måste sa hon och log mot Milo och jag log mot henne.

Omar tog ut henne för att prata och sen försvann hon och Milo hade somnat och Omar kom in igen.

-Tack tack tack sa jag över lyckligt och han log stort.

-Men hur hade du råd med honnom?

-Jag och Oscar delade på alla kostnader och Oscar som har några hundar vet hur man känner sig när man måste skiljas från de sa han och log.

-Vart är Oscar nu då sa jag och kolla ner på Milo.

-Han var tvungen att gå till skolan och du vet på vilket allvar som Oscar tar skolan sa han och skratta och jag log stort och en sköterska kom in och jag kolla osäkert på henne när jag kom på att man inte får har hundar på sjukhuset och hon bara log mot mig.

-Klockan är 13.10 och du borde lägga dig och va berädd på det mesta sa hon och log mot Milo som jag väckte genom att putta lite på han och han reste sig upp så jag kunde gå och lägga mig i sängen.

Milo hoppade upp och lag sig i fotändan och Omar satte sig på min säng kant och pussa mig på pannan.

-Du klarar de här Lisa sa han och skratta och tog min han och jag nicka.

En docktor kom min och gav mig massa information om vad som skulle hända och så.

Omars perspektiv:

Medan Lisa var inne på "operation" eller vad man nu ska säga så tog jag med mig Milo och gick förbi Lisas hus och hämta hennes kläder och allt, sen gick vi tillbaka till sjukhuset och efter ca 30 minuters väntande kom Lisa in igen och hon såg väldigt trött ut.

Hon tog direkt upp sin dator utan att säga nåt.

Lisas perspektiv:

När jag var klar så rullades jag in i mitt rum och jag tog upp datorn och börja skriva.

" Måndag den 26/1-2014 kl 14.28

jag fick den bästa födelsedags precenten någonsin!! Jag fick tillbaka min älskade schäfer Milo som jag har saknat såå mycket.

Tack Omar och Oscar ni är fan bäs.." hann jag bara skriva när Omar lutade sig över mig och kysste mig och jag kysste tillbaka och jag njöt som jag vill göra i morse.

Han stälde ner datan på golvet och lag sig över mig.

-Vänta sa jag och lag till t:et som jag missade i inlägget och skickade iväg de och Omar flina stort.