Sky whitout stars

Kapitel 4 // Ella

Jag suckade och låste upp dörren. Efter so lektionen hade jag inte orkat något mer så jag hade stuckit hem. Det var inte jätte uppmuntrande att sitta i ett mörkt klassrum och tänka på allt som hänt.
För knappast att jag kunde koncentrera mig när jag hörde Steph, Alex, Samantha och Kevin sitta och prata, om mig(!).
Jag slängde av mig skorna och drog en djup suck.
Skulle jag någonsin komma över det här...?
*
Med enorm ansträngning lyckades jag ta mig upp till mitt rum och dumpa mig ner på sängen. Min kropp kändes som bly och min hjärna som seg gelé.
Jag orkade bara inte mer!
Kevin hade varit det bästa som någonsin hänt mig. Jag hade älskat honom, verkligen älskat honom. Att han bara dumpade mig så där var.... var helt....
Jag suckade irriterat när jag inte kunde hitta rätt ord.
Och via ett sms! Liksom bara ett simpelt 'vi är slut' är väl fan inte okej!
Jag snörvlade till och rullade över på rygg.
En obehaglig, kall känsla kändes vid ena ögonvrån och jag ryckte till.
Tårar?!
Jag höjde försiktigt upp handen mot ögat och nuddade min hud som om den var gjord av glas.
Det var kallt och vått. Tårar. Jag skakade snabbt på huvudet och strök bort dom.
Jag fick inte gråta! Inte över honom!
Men ju mer jag försökte få bort dom, desto fler kom det. Det var lönlöst. Jag suckade igen och stirrade upp i taket. Det var grått och tråkigt, precis som allt annat.
Plötsligt 'burrade' det till i min ficka och jag plockade trött upp mobilen. Ett sms låg uppe som notis och jag drog den till höger och slog in den 4-siffriga koden. Det var från okänt nummer. Jag rynkade pannan och tryckte försiktigt på sms:et.
Det var en bild. En ganska mörk bild och man såg bara siluetter. Ändå var den tydlig och jag gillade inte direkt det jag såg. Bilden föreställde Kevin och en tjej. Dom kysstes. Det var inte jag som kysste Kevin eller han som kysste mig.
Det var någon helt annan på bilden. Personen hade inte mörkt hår, utan ljust. Personen hade inte så slarviga former utan stora och snygga. Personen var definitivt inte jag. Personen var Elinore Johansson, skolans absoluta drottning och världens största bitch.
Jag stirrade stumt på bilden. Va fan! Var det därför han dumpa mig?!
Det plingade till igen och jag gick ut från bilden. Under den fanns nu en text.
Jag läste den och började skaka av ilska. Utan att tänka på vad jag gjorde slängde jag mobilen in i närmaste vägg och skrek ut min smärta. När jag skrikit klart föll jag ihop på sängen och kurade ihop mig till en boll. Tårarna kunde jag inte hålla inne längre utan lät neagarafallen ta sin plats på mina kinder.
Jag hulkade och hickade, skakade i hela jävla kroppen.
Ett stort svart hål öppnade sig i bröstet på mig, som jag sakta sögs ner i. Det var som att dö, igen. Bli hackad, bränd och överkörd flera gånger om.
Texten ekade högt i mitt huvud. Tog kål på den lilla levande biten som fanns kvar av mig.

Han är min nu! Han vill fan inte ha dig längre, äckliga hora!