Kap 10 //Ella

45 0 0
                                        

''Kevin?!'' utbrast jag häpet. ''Vad gör du här?!''
Enligt mig var han inte välkommen hit. Och då kan man ju undra vad han gjorde här. Det fanns ingen anledning.
''Jag vill bara prata med dig...'' började han och jag höjde på ögonbrynen.
''Prata?! Som vänner?!''
Han nickade febrilt.
''Ja, vi är väl fortfarande vänner, eller?''
Jag ville bara skrika ut: 'Nej fy fan! Du är stor jävla skitstövel och aldrig att jag skulle bli vän med dig efter vad du har gjort!!'
Men... Istället mumlade jag bara ett simpelt:
''Mm, vi är väl det.''
Han log sitt fantastiska leende och jag ville bara smälta framför honom. Lägga mitt liv i hans händer, låta honom hålla mi.....
Skärp dig Ella!! Han är ingenting för dig!!!
''Okej... Först och främst måste du sluta bete dig så här!'' började han. ''Dom andra vill verkligen att du ska komma tillbaka, jag också.''
Fanns det någon sanning i det tro.....
''Och om vi är vänner nu Ella måste du sluta springa iväg och gråta varje gång jag kommer i närheten! Du och jag måste få behålla våra vänner, okej?''
Jag nickade sakta. Det han sa verkade rimligt och jag fick nästan skuldkänslor för alla fräsningar och attitydproblem jag haft. Men bara nästan.
''Men vad hände med att dom tycker att jag är ful och misslyckad då?!'' frågade jag spänt. Jag var tvungen att få veta.
Han spärrade chockat upp ögonen och såg konstigt på mig.
''Va?! Det skulle dom aldrig säga!''
''Jo, det gjorde du också...''
Jag la en en anklagande blick på honom och han svarade med ett ännu mer chockat ansikte.
''Det har jag aldrig sagt Ella!'' Utbrast han nästan förebrått.
''Men...''
Han avbröt mig.
''Ella vi kanske inte är ihop längre men du är fortfarande en av mina närmsta vänner, jag skulle aldrig säga att du var ful eller misslyckad!''
Han såg menande på mig. Jag började förstå att det måste ha varit en dröm i alla fall.
Kevin var inte så där bra på att skådespela.
''Okej då...'' suckade jag. ''Då kan jag väl lika gärna göra mitt bästa i att vara vän med dig.''
Han skrattade och jag log lite.
''Du är tillbaka.'' Sa han övertygat och jag muttrade svagt. Det fick honom bara att skratta ännu mer. Vilket fick mig att le ännu mer.
Åh men snälla skärp dig Ella!!
''Jag måste gå till lektionen, men vi ses!''
Han log en sista gång innan han reste sig upp.
''Aa ses!'' sa jag efter honom och följde hans ryggtavla med blicken.
Han må vara en skitstövel men jag kunde kanske vara hans vän ändå. Kanske!

Sky whitout starsTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang