Sky whitout stars

Kapitel 12 //Ella

Okej, jag ger upp!
Inget skulle någonsin bli det samma. Hur jag försökte skulle dom fyra aldrig se mig på samma sätt igen.
*
Argt klampade jag in i våran gamla gympasal. Den var stängt på grund av reparation och ingen använde den.
Trots att det var meningen att dom skulle bygga här, gjorde aldrig någon det iaf.
Detta hade blivit mitt ställe.
Eftersom vår skola hade inriktning på dans och musik m.m. satt en stor spegel uppsatt på ena väggen. Jag gick fram till den väggen och suckade. Min spegelbild reflekterades.
Jag såg i mina egna blåa ögon och suckade igen.
''Varför skadar du så många Ella...?'' viskade jag. En ensam tår föll ner för min kind och jag såg sorgset bort från mig själv.
''Jag vet inte...'' viskade jag som svar. ''Det är inte meningen...''
Jag sjönk ner på golvet och satte huvudet i händerna.
Kunde inte allt bara sluta. Varför var Kevin tvungen att vara tillsammans med Elinore?
Varför var Stephanie tvungen att bete sig som hon gjorde?
Varför kunde inte allt bara va som förut?
När jag hade världens gulligaste pojkvän och dom bästa vännerna i världen...
Jag snörvlade till. Det skulle aldrig hända igen.
''Det här är inte den Ella jag känner.''
Jag ryckte till och lyfte upp ansiktet.
I dörröppningen ut här ifrån stod Samantha lutad mot väggen.
Jag snörvlade till igen och drog handryggen över kinden.
''Hur visste du att jag var här?''
Hon suckade och skakade på huvudet.
''Jag visste inte.'' sa hon kort och började gå mot mig. ''Men jag känner dig Ella, kanske bättre än dig själv och jag vill inte skiljas från dig.''
Hon satte sig ner framför mig och tog min hand i båda sina.
''Du är som min själsfrände. Jag skulle inte kunna leva ett liv utan dig.''
Hennes ögon glittrade till och en liten tår vidgades i hennes öga.
''För ärligt talat, vem skulle jag fangirla med då!''
Jag skrattade ett lätt skratt och snörvlade till igen.
''Förlåt...'' viskade jag och såg in hennes ögon. ''För allting.''
Hon drog in mig i en kram och jag log mot hennes axel.
''Jag förlåter dig.'' mumlade hon.
Vi satt där på golvet, och kramades ett bra tag.
När vi till slut släppte såg hon mig i ögonen och log.
''Kom så letar vi reda på Stephanie.''