Divan

ELIMINERA

Mitt rum, som jag ska bo under den tiden jag är i Boda Borg, är ganska litet och har två övervånings sängar. Jag sover därnere i en av övervåningsängarna. I mitt rum sover, Jag, Melinda, Någon kille som jag inte känner. Fast det finns fortfarande en sängplats kvar. Undra vem som ska sova där? Jag sätter mig på sängkanten och börjar att packa upp lite saker ur min väska. Jag tar upp en vattenflaska, för jag är så himla törstig just nu. Så jag går ut ur rummet och letar efter ett kök eller ett badrum, där jag kan fylla upp min vattenflaska.
Jag går igenom en lång, grå och trist korridor där alla rum finns som eleverna bor i. Jag ser en dörr, längst bort i hörnet, och där kanske det kan vara ett badrum eller nått. Jag går ditåt. Men på vägen så går jag förbi ett sovrum och deras dörr står på glänt. Jag hör några bekanta röster. Jag tror det är... Spencer och Cassie.
Jag går tyst fram till dörren och sätter örat i mot och tjuvlyssnar. Jag hör vad dom säger:
- Tänker du verkligen göra det Spencer? , hör jag att Cassie säger.
- Ja och det måste ske fort annars så kan allt förstöras, ifall Julia förlåter honom kommer hon skydda honom ännu mer än vad hon gjorde i bussen, säger Spencer.
Så detta handlar delvis om mig?
- Så när tänker du göra detta?, frågar Cassie.
- Det kommer att ske en skolbal snart direkt efter vi har vart här i Boda Borg, och då tänker jag slå till, säger Spencer med en mörk röst.
- Så exakt vad kommer du att göra?, Cassie.
Vet hon inte?
- Eliminera Johan, svarar Spencer elakt.
Jag ryser. Det får han inte, det kan han inte. Jag måste rädda Johan, och det lär hända snabbt. Jag springer tyst, till baka till mitt rum men stannar när jag ser vem som är den sista som ska bo i vårt rum. Johan.

Ska jag berätta det för honom?
Att Spencer planerar att eliminera Johan. Döda. Det kan inte vara sant.
Jag måste berätta det för Johan.

Jag kollar på honom och han kollar på mig. Jag tittar ner, detta kommer att bli svårt.
- Julia, vi ska gå till vårt första rum nu, säger Melinda.
- Nu, men jag är inte fä...- , Börjar jag.
- Vi måste gå nu kom, säger hon och drar med mig.
Johan och den andra killen följer oxå med. Vi går till ett jätte stort, rum som har vita väggar och vita golv. Typ ganska läskigt. Alla lag ( alla i ett rum bildar ett lag ) står i rad i ett led. Inne i det jätte stora rummet så finns det 3 stora dörrar. Antar att dem leder till dem första rummen.
Våran lärare står längst fram och fixar till sin slips.
- Okej, alla lyssna! Försök att göra uppgifterna och när ni är klara tar ni en nyckel som tar er till nästa rum, idag går ni igenom 3 rum, ha det roligt! , säger lärare. Jag vet inte vad han heter för jag har inte han i några ämnen. Han tycker att vi ska ha det roligt, men för mig är det inte så himla kul. I några rum ska det sägas finnas clowner, det ska bara vara roligt men jag är dö skraj för dem. Vi börjar gå in till den mitten dörren och stiger in. Det är ett ganska litet rum och i mitten av rummet så finns det ett stort bord. På bordet så finns det 3 stavar som lyser. Jag antar att man ska så snabbt som möjligt ta den staven när den första släcks. Plötsligt så hör jag en röst jag hoppar till lite och kollar runt i rummet. Men det kom bara ifrån högtalaren. Den berättar bara reglerna. Det var som jag tänkte. Melinda ska möta den killen som jag inte vad han heter. Och det betyder att.. Jag får möta Johan. Jag tänker att det är ett bra tillfälle att berätta för honom om vad Spencer sa, och om vad jag tycker om honom.
Melinda och killen börjar sin match, dom stirrar på stavarna. Jag kollar på Johan. Han ser på mig.
- Du Johan, jag är så..., jag kan inte prata.
- Du är så vad? , frågar han.
- Jag är så himla ledsen, säger jag och känner mig plötsligt lite lättad. Jag sa äntligen mina känslor.
- Jag visste inte att din mamma blev dödad och ifall jag var i din sits så skulle jag nog gjort samma sak, säger jag och ler lite.
- Jag kan förstå att det var svårt för dig att förlåta mig men jag ångrar mig verkligen, säger han och ler tillbaka.
- Jag har saknat dig så himla mycket, säger jag och av ren reflex så kramar jag Johan och han skrattar lite.
- Du undrar inte hur mycket jag har saknat dig Julia, säger han och ler.
Jag kan inte beskriva hur glad jag är nu, han betyder så mycket för mig och nu är han tillbaka. Fast jag tror att jag önskar att vi var mer än vänner. Men först nu kom jag på vad Spencer sa. Jag måste berätta det för Johan. Han betyder allt för mig och den idiotiska Spencer ska inte få röra honom. Jag har en lite klump i magen för Spencer är ändå smart och stark. Han skulle kunna döda Johan. Men precis innan jag ska berätta det för Johan så är matchen mellan Melinda och killen färdig. Han vann. Hon går surt mot mig.
- Din tur, säger hon och ser besviken ut.
Jag ler bara ett jätte stort leende. Hon undrar säkert varför jag är så glad. Jag bryr mig inte ifall jag förlorar, jag har redan vunnit. Jag har fått tillbaka Johan.

_______________________________

Tack så mycket till er som röstar och läser och jag hoppas att ni gillar min bok lite ijallafall😂 Jag ville bara säga att Boda Borg finns ju på riktigt men jag själv har aldrig varit där. Det jag vet är att det är en massa rum man ska klara och så. Så hur jag beskriver det ser det så ser det inte ut i verkligheten. 💗💗