The stars in the sky

8⃣

FELIX

Tre knackningar.

Inte en.

Inte två.

Inte sju.

Tre.

Han är här.

Han är äntligen här.

Det har säkert bara gått tio minuter efter jag skickade sms:et.

Men det känns som en timme, mer, tio.

Men han är här.

Och han knackade.

Tre lösa knackningar.

Tre försiktiga knackningar.

Tre knackningar.

Jag går mot dörren.

Vrider på låset.

Sätter handen på handtaget.

Drar den andra handen genom mitt hår.

Öppnar.

Jag öppnar dörren.

Och där står han.

Lika vacker som vanligt.

Oscar.

Fina underbara Oscar.

"Hej"

"Hej"

"Kom in"

Han går in.

Tar av sin jacka.

Sparkar av sina skor.

Han är inne.

"Mysigt ställe"

"Har inte tänkt på det, men jag antar det"

"Bor du själv?"

"Ja"

"Skönt"

"Mm, om man gillar att laga mat, diska, tvätta, städa och allt sånt så visst"

Han skrattar.

Ett klingande klart skratt.

Ett underbart skratt.

Jag måste le.

Det går inte att inte le när han skrattar.

Han är facking underbar.

~<~<~<~<~<~<~<~<~<<~<~<~<~<~<<~<~<~<

Kort segt mellankapitel men kände att jag behövde skriva detta.

Händer nog mer i nästa hoppas jag😉

Men ni får ha det så bra mina sockertoppar💗

Pusssss😘